[jfr d., nor., t., eng. yogi; av sanskr. yogin-; till YOGA]
person som (systematiskt) praktiserar l. lär ut yoga(övningar); särsk. i fråga om indiska förh., i sht förr särsk. om till viss hinduisk sekt hörande person med livsföring präglad av sträng askes o. i förment besittning av magiska krafter, ungefär liktydigt med: fakir (förr äv. med koll. bet., om denna sekt). Djogi .. (dvs.) hinduisk religiös sekt, hvars anhängare söka praktiskt visa huruledes menniskan genom sträng askes kan fullständigt blifva herre öfver sin organism. NF 3: 1292(1880). Där i gatukorsningen har en jogi samlat en skara omkring sig för att visa sina konststycken och sina kobraormar, hvilka han har i en korg. SvD(A) 23/3 1908, s. 8. Den indiske yogin Maharishi Mahesh .. reser nu jorden runt som ledare för en världsrörelse i indisk djupmeditation. SvD(A) 21/8 1964, s. 3. Anna vill att alla ska känna sig välkomna till YogaShala. Både vana yogis och de som aldrig provat yoga förut. ÖstersundP 20/11 2016, s. 3.
SAOB
