SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
Z, ibland äv. ZÄTA, sä3ta2, n.; best. z-t (zätat); pl. z-n (zätan) l. =; pl. best. z-na (zätana).
Ordformer
(z 1717 osv. zeta 1780–1893. zäta 1919 (: skriv-zäta) osv.; böjda former skrivs äv. z:t osv., ngn gg äv. z’t osv.)
Etymologi
[av lat. z; jfr gr. ζ (vars benämning var ζῆτα). — Jfr CEDILJ]
1) ss. benämning på den tjugosjätte (l. om v o. w inte särhålls den tjugofemte) bokstaven i vårt alfabet, använd (numera bl. i vissa namn o. lånord) för att beteckna tonlöst s-ljud l. (mera sällan) ljudförbindelsen ts l. tonande s-ljud i annat språk; ibland äv. ss. benämning på dessa ljud; äv. dels ss. förkortning för ord som börjar med z, dels i utvidgad anv., om (föremål l. figur som har) form som ser ut som ett z. Versalen Z. Hon ritade ett z i sanden. Hopskrivning av s och z gav upphov till ligaturen ß. Hos osz Swenska pronuncieres z intet annars än s. UHiärne Orth. 57 (1717). Z = zinkoxid, Ce = ceroxid. Berzelius Kemi 3: 252 (1818). Försök att utmärka ljudet z (= ts). Kock FsvLjudl. 543 (1886). (I artikeln) hade på två ställen kommit in vid sättningen bokstafven Z i stället för Q. ST 6/8 1902, s. 1. Bak över hälsenan var ett veck (av stöveln) förstenat och hårt i ett z. Olsson Mittåt 189 (1963). Frågan är varför så många dansband har ett z i namnet. UNT 22/11 2013, s. C2.
2) i symbolisk anv., i sht mat.
a) om ett tredje okänt tal i sammanhang där de två första betecknas x resp. y; äv. (i icke fackmässigt spr.) allmännare, om en tredje i sammanhanget okänd l. inte namngiven företeelse l. person o. d. Kullberg Domaren 187 (1842). Om vi skriver ett testamente, i vilket vi anger att boet efter bådas vår död ska tillfalla x, y och z, får då (osv.). HbgD 14/12 1996, s. 42. x, y och z är tre tal. 5(x+y) + z = 15. Bestäm talet z. Expressen 6/4 2008, s. 26.
b) om den tredje koordinaten vid sidan av abskissan (x) o. ordinatan (y) i ett tredimensionellt koordinatsystem, särsk. i ssgrna Z-AXEL, Z-KOORDINAT.
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Ssgrna skrivs vanl. med bindestreck mellan z o. efterleden): (2 b) Z-AXEL. mat. om den tredje axeln vid sidan av abskissaxeln (x-axeln) o. ordinataxeln (y-axeln) i ett tredimensionellt koordinatsystem. PT 3/8 1863, s. 2. Låt stångens midtpunkt vara koordinat-origo, positiva z-axeln rigtad vertikalt uppåt, x-axeln längs den magnetiska meridianen åt norr, och y-axeln i horizontel led vinkelrätt mot x-axeln. ÖfversVetAFörh. 1874, nr 5, s. 8. —
-BALK. tekn. jfr -järn, -profil. ST(A) 1910, nr 6183 A, s. 1. —
-FORMIG. En Z-formig, 4 centimeter lång spricka. SmålP 14/1 1890, s. 2. —
-JÄRN. tekn. jfr järn 5 o. -balk, -profil. EskilstKurir. 18/2 1895, s. 1. De vanligaste tvärsnittsformerna (av fasonjärn) äro .. T-järn .. , I-järn .. , U-järn .. , Z-järn .. o. s. v. 2NF 7: 1425 (1907). —
(2 b) -KOORDINAT. mat. om koordinat längs z-axeln. En vinkel lika med kz, der z är planets z-koordinat. ÖfversVetAFörh. 1885, nr 5, s. 82. —
-PROFIL. tekn. profil (se d. o. 2 a) i form av ett Z; jfr -balk, -järn. AB(A) 26/7 1914, s. 10. —
-SLAGEN, p. adj. (i fackspr.) om tågvirke o. d.: slagen (se slå, v. I 34 b β) så att dukternas vridning sammanfaller med riktningen hos snedstrecket i bokstaven z, motsatt: s-slagen; jfr -spunnen o. höger-slagen, tross-slagen. SAOL (1950). Högerslaget resp. vänsterslaget avser snoddriktningen, men .. numera använder man benämningarna S-slaget eller Z-slaget. Rydholm 135 (1967). —
-SLAGNING. (i fackspr.) jfr slå, v. I 34 b β, o. -slagen. Weinberg Sjömansk. 21 (1954). —
-SNODD. (i fackspr.) z-slagen snodd (se d. o. 2). AB(A) 14/7 1944, s. 11. Z-snodd (dvs.) garn spunnet med högersnodd. StSyHandarbB 241 (1972). —
-SPUNNEN, p. adj. (i fackspr.) om garn o. d.: spunnet (se spinna, v.1 1 b) så att fibrernas vridning sammanfaller med riktningen hos snedstrecket i bokstaven Z; jfr -slagen. SAOL (1950). Korssömmen är sydd med tredubbelt och dubbelt entrådigt Z-spunnet ullgarn i två nyanser. Kulturen 1986, s. 61.
Spoiler title
Spoiler content