SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅBÄKLIG å3~bä2klig, förr äv. ÅBÄKELIG (obä’kelig Weste (1807)), adj. -are. adv. = (†, G1R 21: 160 (1550)), -EN (†, Sylvius Curtius 327 (1682), Thomander 3: 258 (1826)), -T (Spegel Öpar. 27 (1705) osv.).
Ordformer
(obekelig c. 17001769. obåklig 1914. obäkelig (-gh) 15501843. obäklig (-æ-, -ää-, -gh) 16031896. åbäkelig 16821969. åbäklig 1736 osv. — n. o. adv. -lig 1550. -ligit 16391771. -ligt 1669 osv.)
Etymologi
[fsv. obäkeliker, sv. dial. abäkeli(g); avledn. av ÅBÄKE l. bildat direkt till AV- l. OF- o. BAK, sbst.1 l. adv. (jfr nor. bm. avbaklig, nor. nn. avbakleg)]
(numera bl. tillf.) åbäkig.
a) om sak. Schroderus Comenius 771 (1639). Padua, som är en stor och obäkelig stad. SvBrIt. 1: 84 (c. 1700). Af Mosis beskrifning ser man, at denna obäkeliga bygningen (dvs. Babylons torn) blifwit upförd af tegel. Lagerbring HistLit. 48 (1748). Fotgångaren löper ofta fara att öfverköras af de stora, obäkliga, fyrspända vagnarna. Nicander Minn. 1: 66 (1831). De nuvarande grundlagarnes obäkliga form. Frey 1848, s. 309. Ett par åbäkliga trätofflor – sådana där med ett tjockt överläder av skinn och ofantligt tjocka träbottnar. Fröding ESkr. 2: 53 (1892). — särsk. ss. adv.; förr äv. närmande sig rent förstärkande bet.: oerhört. G1R 21: 160 (1550). Macedonerne hölle nu något lijtet tilbaka .. therföre at the finge see the obäkeligen stora Elephanterne. Sylvius Curtius 622 (1682). För tu år se’n, när det blef så obäkeligt mycket med frukt på alla träd. Knorring Torp. 1: 114 (1843).
b) om person l. djur. Balck Es. 96 (1603). Jag såg der 14. stycken obäkeliga Elephanter. PKalm hos Linné Bref I. 8: 14 (1744). Drottningen är storvext och temligen fetlagd, utan att dock vara obäklig. Skogman Eug. 1: 197 (1854). Starkodder .. var en åbäkelig man, en väldig stridskämpe. FoF 1942, s. 3.
Avledn. (numera bl. tillf.): ÅBÄKLIGHET, r. l. f. om förhållandet l. egenskapen l. tillståndet att vara åbäklig; förr äv. ironiskt, ss. tilltalsord, i uttr. ers åbäklighet. Ers obäklighet behagar / Genast wandra härifrå. GbgMag. 1760, s. 81. Om (sten)krossens åbäklighet kan man göra sig ett begrepp då man erfar att dess framforsling måste ske med 18 dragare på en gång. ÖstersundP 14/10 1893, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content