publicerad: 2023
ÖDELÄGGA ø3de~läg2a, v. -er, -lade, -lagt, -lagd (se för övr. LÄGGA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(förr äv. skrivet ss. två ord; öde- (-dh-) 1527 osv. ödes- 1856 osv. ödho- 1597; se för övr. LÄGGA, v.)
Etymologi
1) med avs. på byggnad(sverk) l. gård l. bygd l. land o. d.: lägga öde (se LÄGGA, v. I 22 l α, o. ÖDE, adj.1 1 a); äv. (o. numera i sht) i utvidgad anv.: (gm härjning l. skövling) (i grunden) förstöra l. lägga i ruiner, föröda; äv.: skada l. fördärva (ngt) (se särsk. a, c, e); äv. allmännare, i fråga om att dels överge l. upphöra med ngt (se d), dels slösa bort ngt (se e); äv. med sakligt subj., särsk. betecknande krig l. eldsvåda l. sjukdom o. d.; jfr UT-ÖDA 1, ÖDA, v. 1, ÖDE-GÖRA. Clostren niderfalla och godzin ödeleggias. G1R 4: 230 (1527). Att the små städer, som ähr Raumo, Ekenäs och andre flere, skole ödeleggies och flytties till Wijborgh. PrivSvStäd. 3: 106 (1569). Emedlertid hade hela landet undergått en förskräcklig ödeläggning. Franzén Minnest. 2: 142 (1823). Digerdöden, som ödelade stora trakter i Sverige år 1350 och hvarigenom många i ödesmål förfallna hemman blifvit upptagna för kronans räkning. Linde Kam. 56 (1867). En storm full av faror hotar Europa genom det krig, som ödelägger kontinenten. Lagergren Minn. 2: 397 (1923). Sedan ödelade de hela Warszawa. Jörgensdotter BergDöttrar 303 (2009). — särsk.
a) med avs. på växtlighet, särsk. skog o. d.: (i grunden) skada l. fördärva; särsk. med subj. betecknande torka l. skadedjur o. d.; jfr UT-ÖKNA. Widegren (1788; med avs. på trädgård). Landets fordom stora ekskogar ödelades till fabrikernas drifvande. Roth 1Geogr. 180 (1886). Sen lång tid tillbaka känner man exempel på, att insekter stundom uppträda i stora massor, som ödelägga eller skada .. växtbestånden. Tullgren Skadeins. 1 (1906). Under mitten av 30-talet ödelades stora delar av Västern och Mellersta Västern i Förenta Staterna av en svår torka. Ymer 1950, s. 162. I dessa bevattningsområden har felaktig användning av vattnet .. ödelagt miljoner hektar eller avsevärt sänkt avkastningen. SvGeogrÅb. 1955, s. 27.
b) med avs. på väg. Lendzmannen på Bahuuss hafuer .. begyntt att ödeleggie den vägen, som Sveriges cronos undersåther af urminnes tijdh der framom haft hafue uttmedh Elfuen. AOxenstierna 2: 627 (1624). Märkliga stenar, hvilka vid den nu ödelagda gamla landsvägen emellan Norrköping och Nyköping utgjort gränsstenar emellan Östergötland och Södermanland. SD(L) 1895, nr 297, s. 1.
c) med avs. på dels (del av) enstaka föremål, dels kropp l. organ o. d.: skada l. fördärva. HC11H 14: 121 (1668). Min man .. går aldrig ut på lokaler, där han kan ödelägga magen med starka drycker. Idun 1890, s. 27. Under många århundraden hade bibliofiler märkt att böcker ödelades av insekter utan att dock veta den egentliga orsaken. NordBoktrK 1911, s. 10. Relativt få guldsaker (från Peru o. Mexiko) äro bevarade, ty de flesta gingo direkt i smältdeglarna och ännu idag ödeläggas många fynd av de professionella gravplundrarna. Ymer 1939, s. 11. Cornelia måste .. dölja sin matmors ansikte så att ingen kan se katastrofen som ödelagt det. Burton Miniatyrm. 140 (2015).
d) (numera bl. ngn gg) i fråga om att överge l. lägga ned l. upphöra med viss verksamhet o. d.; äv. med avs. på ngt abstrakt (jfr e), särsk. lära l. sedvänja o. d. Om munkar, kyrkior oc klosthers nedher brytningh och ödelegningh. G1R 6: 98 (1529). Alla Seedwänior, som samtyckia wilfarelser .. moste Ödeläggias. Phrygius Föret. 31 (1620). Otron hafwer i alla tider warit arbetsam, at förringa och aldeles ödelägga läran om de dödas upståndelse. Bælter JesuH 5: 847 (1759). Tröj-wäfwerie skal först blifwit begynt 1734, men sedan ödelagt. Hülphers SvStäd. 1: 52 (1778). 1764 blefvo Gammelhytte Boerne hitflyttade och dess Masugn ödelagd. Johansson Noraskog 1: 122 (i handl. fr. 1785). Sjukhuset är hotat att ödeläggas. GbgP 26/6 1994, s. 24. — särsk.
α) med avs. på gruva o. d.: upphöra med att bearbeta l. exploatera l. lägga ned driften vid. NoraskogArk. 5: 123 (1621). Stora och lilla Nybergs-grufworne äro ödelagde af den orsaken, at Malmen aldeles är utbruten. HC11H 13: 13 (1697). Under tiden 1600–1650 anlades fortfarande en del nya hyttor men ungefär lika många lades ned .. Huvudorsak till att en del hyttor måst ödeläggas har varit en begynnande lokal skogsbrist. Norberg600År 299 (1958).
β) (†) med avs. på åker l. jord o. d.: upphöra att bruka l. odla, lägga igen (se LÄGGA IGEN 2 c). Han haf(ve)r .. ödelagt åckeren på Stombnen der han sielf är boandes. VDAkt. 1704, nr 269. Der Ödesjord finnes, undersöke Landtmätaren om och hwad deraf är inkräcktadt, och igenom hwilkens förwållande sådant ödeläggande skedt. PH 8: 7379 (1766). BoupptVäxjö 1784.
γ) (†) med avs. på studier l. yrkesutövning o. d.: försumma l. vansköta; jfr LÄGGA, v. I 22 l α α′. På thet at alle bokelige konster och christelige öfninger, som i andre .. academier bruklige äre, uti Upsala academia .. icke måge förhindres och ödelägges. Annerstedt UUH Bih. 1: 95 (i handl. fr. 1612). Annerstedt UUH II. 2: 312 (i handl. fr. 1693).
e) med abstrakt obj. l. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr d); särsk. dels: på onyttigt sätt förbruka l. förslösa l. förspilla (ngt, särsk. dels liv, dels tid), dels: skada l. fördärva; jfr ÖDA, v. 2. KOF 1: 313 (1575). De warors införsel, som ödelägga frukten af wåre arbetares möda, skole wi hindra. Dalin Arg. 2: 256 (1733, 1754). Hvad som .. (vid olycksfallsförsäkringens införande) är ödelagt, det är förtroendet och sambandet mellan arbetsgifvare och arbetare. Forssell Stud. 2: 38 (1884, 1888). Hvartill tjenar det att ödelägga både tid och skicklighet på dylika ting. MeddSlöjdF 1897, 2: 14. Genom olämplig skötsel kan prakten hos den kanske dyrbara plantan ödeläggas redan efter ett par veckors tid. Ekbrant VVRumsv. 7 (1955). Jag har länge haft det intrycket att Arnauti var den sortens man som ständigt tycktes ödelägga sitt eget liv. Anderson Brev. 309 (2004).
f) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som vållar skada l. förödelse, förödande (se FÖRÖDA 1 b); äv. mer l. mindre bildl. Sådanne små hemman .. med Cronouthlagor och slijke dem ödeläggiande tyngder .. tryckte och besvärade ähre. 2RARP I. 1: 146 (1719). Trähus, som .. underkasta Städerne många och ödeläggande eldswådor. PH 9: 150 (1770). Medan hofvet vistades på Ekolsund och Gripsholm, var skjutstungan på dessa vägar nästan odräglig och ödeläggande för jordbrukaren. Odhner G3 2: 56 (1896). De båda krigens andligt ödeläggande inverkningar ha sträckt sig också till våra länder. Brilioth HerdabrÄrkest. 180 (1950). Hong Kong var västerlandets sista utpost och västerns ödeläggande värderingar fanns överallt omkring oss. Pyk MacLaine HittaHem 96 (1976).
2) (ålderdomligt) med avs. på person: störta i fördärvet l. bringa i olycka l. elände (jfr RUINERA 2); förr särsk. i fråga om ekonomisk ställning: göra utblottad l. försätta i ekonomiskt trångmål o. d. (jfr LÄGGA, v. I 22 l α β'); i sht förr äv. övergående i bet.: döda l. förinta (äv. med avs. på djur(bestånd) (se b)); äv. med saksubj. (Han) skal sönderkrossa the Moabiters Förstar, och ödheleggia all Seths barn. 4Mos. 24: 17 (Bib. 1541). Then handell, som bönderne .. påå Ölanndh .. bedriffwe medh fremmende, ther igenom borgerne vdi Calmare stad bliffwe ödelagde. PrivSvStäd. 3: 354 (1577). Så wenda intet .. siukdomarne och plågorna åter, förn the fella och ödeleggia menniskiona. Swedberg Ungd. 272 (1709). Adeln, fordom mägtig, var nu ödelagd och plundrad. Svedelius SmSkr. II. 2: 61 (1864, 1888). Hur denna den levande, i sinnevärlden existerande övermänniska ödeläggs av sina egna själskrafter. BonnierLM 1954, s. 75. — särsk.
a) (†) med avs. på armé l. här o. d.: besegra l. tillintetgöra; jfr RUINERA 2 c. G1R 14: 264 (1542). Then andra .. (armén) hwilken tycktes twenne gånger blifwa slagen och således i grundh ödelagd, at ingen syntes öfwerblefwen. Spegel Dagb. 62 (1680). Ett kompani kan på afstånd, som äro mindre än 1,000 m., med användning af 7–10,000 patroner inom 1/4 timme fullkomligt ödelägga ett batteri, såvida detta ej kan eller får besvara infanteriets eld. KrigVAH 1883, s. 183.
b) (numera mindre br.) med avs. på (bestånd av) djur: döda; med avs. på djurbestånd äv. övergående i bet.: decimera (se d. o. 2). At effter Wij dageligen förnimme, huru såsom .. Biörnar och Wargar några åhr hafwa sig så förökt och förmeret, at .. Hiorter, hinder och Rådiur äre utaf them så fälte och ödelagde, at man (osv.). Schmedeman Just. 66 (1575). När Ankor eller Kalkoner få smak på Bien, så sluka de fler än man kan tro, när de komma åt .. Jag har måst ödelägga Ankor för denna orsaken skull. Lindström Bi 30 (1780). Vad har då hänt under denna (ovanligt milda) vinter som kunnat så ödelägga djurbeståndet? Ymer 1939, s. 278.
Avledn.: ÖDELÄGGARE, m.//ig. särsk. (numera bl. tillf.) till 1, om person som ödelägger ngt; ngn gg äv. om ngt sakligt. Ekblad (1764). Man har ej längre att befara sådana eldsvådor som den stora ödeläggaren år 1737, hvilken hotade den södra delen af staden med fullständig förstörelse. Aminoff StPtbg 294 (1909). Caesar .. framställs .. som republikens fiende och slutlige ödeläggare. SvD 20/6 2017, s. 22. —
ÖDELÄGGELSE, r. l. f. [fsv. ödheläggilse] till 1, om handlingen att ödelägga ngt l. om förhållandet att ngt är ödelagt, förödelse, förintelse; äv. konkret(are), om resultatet; jfr härjning 1, 2, öde-gång, ödes-mål, sbst.1 1.Til Rijksens ytterste fördärff och ödeläggelse. G1R 18: 292 (1547). Wid pass 436. år efter templets ödeläggelse. Bælter JesuH 4: 111 (1757). Branden i de delar af förstäderna der kanonelden rasade (har) gjort stora ödeläggelser. Barometern 1848, nr 90, s. 2. Det är derföre också larfwer, som göra så stor ödeläggelse i skog och mark och trädgårdar. Holmström Ström NatLb. 4: 44 (1852). Johannes (Döparen) såg rundt omkring sig hos sitt folk en andelig öken, en andelig ödeläggelse. Bring Högm. 16 (1862). Krisen .. utmärktes framför allt av brist på arbetskraft på landsbygden, sjunkande priser på jord och ödeläggelse av gårdar. 3SAH LXXIII. 2: 6 (1964). särsk. jur. i uttr. allmänfarlig ödeläggelse. GHT 1/6 1948, s. 3. (Båtens ägare) häktades på fredagen .. som på sannolika skäl misstänkts för allmänfarlig ödeläggelse och försäkringsbedrägeri. SvD(A) 16/2 1952, s. 14. Ett med mordbrand besläktat allmänfarligt brott är allmänfarlig ödeläggelse. NorstedtJurHb. 747 (1987).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content