AGNOSTICISM ag1nostisis4m l. agnos1-, r.; best. -en.
Etymologi
[af eng. agnosticism, af eng. agnostic (se under AGNOSTIKER)]
filos. eg.: åsikt, enl. hvilken man (på ett visst område) icke kan veta ngt; vanl.: åsikt, enl. hvilken man icke kan veta ngt rörande det öfversinnliga. Quennerstedt En agnostiker 11(1888). (Han) skattar åt den nu så gängse ”agnosticismen” och skjuter undan de allvarligare religiösa frågorna såsom tillhörande en ”terra incognita”. Wirsén i PT 1892, nr 192, s. 3.Schéele i NF 19: 106(1895).
