ALLFARA al3~fa2ra, adj. oböjl. i förb. allfara väg
Etymologi
[trol. ombildning af allfar väg (se föreg.) under anslutning till sådana ord som OLAGA, ENSTAKA; jfr hall. allfara väg (se nedan)]
(knappast br.) = ALLFARVÄG; i bild: Der gror intet gräs på allfara väg. P. v. Möller Hall. 3 (1858; anf. efter Osbeck ss. hall. ordspråk). Dessa (gm missbruk förstörda) ord ligga nu på allfara väg, de ha mist sin skärhet. Benedictsson En sjelfbiogr. 97 (c. 1882). — Anm. Se anm. 2:o under föreg.
