SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALTITUD al1titɯ4d, sällan -ty4d (jfr Dalin (1850)), r. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr fr. altitude, af lat. altitudo, af altus, hög]
astr. o. sjöt. (en himlakropps) höjd öfver horisonten. Chierlin 33 (1777). Naut. ordb. (1840). Nissen i NF (1875).
Spoiler title
Spoiler content