[jfr t. anatomisch; jfr äfv. fr. anatomique, gr. ἀνατομικός]
1) (numera mindre br.) motsv. ANATOMI 1:hörande till l. lämplig för dissektion(er); dissektions-. Det Anatomiska bordet. Rudbeck Progr. 339(1677). En anatomisk knif. Tegnér 5: 400(1824). Anatomiska instrumenter. Björkman(1889).
2) motsv. ANATOMI 2o. 4: afseende l. framställande den inre byggnaden af en organism l. ngn dess del; grundad på l. afsedd för den vetenskapliga undersökningen däraf. Anatomisk institution. Anatomiska och physicaliska observationer. Rydelius Förn. 38(1737). Anatomiska föreläsningar och demonstrationer. Hjelt 1: 383(1753). Et det prägtigaste Anatomiska Cabinet. R. Martin Intr. i VetA 1759, s. 37. (Vissa nationers poesi är)i jemförelse med de gamles poesi .. hvad ett anatomiskt skelett är i jemförelse med en menniska. Tegnér 3: 502(1812). Anatomiska preparater. Berzelius Kemi 2: 399(1812, 1822). (Sjukdomens) Anatomiska caracterer finnas förut antecknade. Florman Anat. 2: 261(1830). Betraktade ur anatomisk synpunkt, afvika (djuren) från växterna. Thorell Zool. 1: 11(1860). Ett anatomiskt museum grundades af A. H. Florman. Weibull i LUHist. 1: 364(1868). Anatomiskt utmärker .. sig (detta träslag bl. a.) derigenom, .. att hartskanaler fattas. Ekenberg o. Landin 184(1894).
