publicerad: 1898
ANATOMI an1atåmi4 l. -tom-, äfv. -tωm-, l. 01— (anatomi´ Weste, ànatåmi´ Almqvist), r. (f. Almqvist, Dalin); best. -en, äfv. -n; pl. (numera föga br. utom i bet. 5) -er.
Etymologi
[af t. o. fr. anatomie, lat. anatomia efter gr. ἀνατομία (i ä. gr. ἀνατομή), uppskärning, sönderskärning, af ἀνά, upp. o. stammen i τέμνειν, skära]
1) [jfr fr. faire l'anatomie d'un animal, ä. eng. to make an anatomy of an human body] († utom i ssgr) dissektion af organism, särsk. i fråga om död människokropp. Desse Barnmoderskor (dvs. barnmorskor må), när som hålles några anatomier öfwer Qwinfolk, sig .. angifwa .. hos den samma, som sectionen förrättar. Stiernman Com. 4: 1065 (1688). Anatomiers förrättande. Hjelt 1: 95 (1734). Mit nyaste göromål .. är en Crocodils Anatomie, hvilken jag för några dagar sedan gjort. Hasselquist 601 (1751). Med Anatomi förstår man egenteligen en ordentelig dissection, anställd på organiska kroppar, för att lära känna de särskilta organer, hvaraf de äro sammansatta. Florman Anat. 1: 1 (1823). — oeg.; särsk.
a) [jfr ä. fr. l'anatomie d'un discours, d'une expression] bildl. Vid anatomien eller fördelningen (af ett ord skall) .. rönas, att det alltid kan upplösas i ett af förenämde .. ljud. Botin Sv. spr. 5 (1777).
b) [jfr ä. eng. anatomie of siluer] om oorganisk kropp: analys; jfr ANATOMISERA 3. Åthskillige Malm och Bergarters, Mineraliers och Jordeslags etc. .. vplösning och anatomie. Hiärne Anl. (1702; i titeln).
2) (mindre br.) (organisms, i sht djurkropps, l. ngn särskild kroppsdels) inre, anatomisk(a) byggnad. Impromtu Vid det Assessor Abraham Beck viste Anatomien af hjertat. Nordenflycht QT 1746—47, s. 64. De smärsta kräken, hvilckas anatomie och rörelsers krafter äro för våra ögon osynlige. Höpken 1: 11 (c. 1760). A. J. Retzius i VetANH 15: 288 (1794). Nilsson Fauna 1: 411 (1847). Vid denna framställning tager förf. ej blott hänsyn till de utvuxna djurens form och anatomi. E. Lönnberg i Nord. tidskr. 1896, s. 141. — om växt. Mig (återstod) intet mer .. än at utmärka dess (dvs. denna växtarts) Anatomie. Hasselquist 120 (1751).
3) [jfr fr. des anatomies en cire colorée, ä. eng. an human anatomy in plaster of Paris] (†) (i vax, gips l. annat ämne framställd afbildning af organisk kropp, särsk. människokropp, l. del däraf. Björnståhl 1: 427 (1772). jfr: Vax-Anatomien .., genom hvilken, väl dissecerade Kroppar, i färgat vax aftagne, föreställa hela Menniskians Kropp med des puls-ådror, ådror, nerver (osv.) .. tydligare än den största Målare och Graveur dem kan representera. Rosenstein Comp. 6 (1736, 1738). — jfr ANATOMI-SAK.
4) vetenskap(en) om de organiska kropparnas, särsk. människans, inre byggnad. Studera anatomi. Normal, patologisk anatomi. Teoretisk l. beskrifvande (deskriptiv), praktisk anatomi. Jämförande (komparativ) anatomi. Systematisk, allmän, speciell anatomi. Mikroskopisk, topografisk anatomi. Kirurgisk, medicinsk anatomi. Plastisk anatomi. (Jag) med Anatomi mig ingaledz befattar. Spegel Guds verk 253 (1685); jfr 1. Anatomie, eller kunskap om den Menniskeliga Kroppens sammansättning. Ribe Præs. i VetA 1740, s. 6. Hemma lärde jag knapt at skiära i träd, mindre i kroppar, än mindre Anatomiens och Medicinens grundsatser. Dalin Arg. 2: 191 (1754; om en oskicklig läkare). Oaktadt alla bemödanden .. (är) kännedomen af vexternas anatomie ännu i sin linda. Berzelius Kemi 4: 46 (1827); jfr 2 samt VÄXT-ANATOMI. Ordet anatomi (betecknar vanl.), då det användes ensamt, .. menniskans a(natomi), ehuru denna har sitt eget namn, antropotomi. Düben i NF 1: 683 (1876). — jfr DJUR-, HJÄRN-, MÅLAR-, MÄNNISKO-ANATOMI m. fl.
5) lärobok i anatomi. Jag har Flormans anatomi på min bokhylla.
6) [jfr t. anatomie] (vulgärt, mindre br.) förkortad form i stället för ANATOMI-SAL, -BYGGNAD o. d. Själfspillingens lik blef fördt till anatomien.
Ssgr: (1) ANATOMI-1003~ l. 0103~, numera sällan ANATOMIE-10030~ l. 01030~ l. 10300~ -BYGGNAD~20. FFS 1891, nr 33, s. 15. E. C. Tegnér Lunds univ. 255 (1897). —
(1) -HUS~2. Ett beqwämligit Rum och ställe til Anatomiæ Huus. Resol. 27 Apr. 1682, mom. 2. I den inre staden (ligga) .. nya Laboratoriet, Anatomihuset (osv.). Ill. Sv. 1: 231 (1882). —
(2; jfr 3) -SAK. [efter fr. pièce d'anatomie] (†) (i vax, gips l. annat ämne framställd) afbildning af organisk kropp, särsk. människokropp, l. del däraf. Anatomisaker i vax. C. A. Ehrensvärd 11 (1782). —
(1) -SAL~2. Mästermannen .. hade lefvereradt den döda kroppen på Anatomie sahlen. Hjelt 1: 368 (1705). Anatomiæ-Salen. Ber. om Ulrika Eleonoras kröning 1719, s. A 2 b. Weste (1807). Adjunkten i husdjurens anatomi .. åligger .. att å anatomisalen leda dissektionsöfningarna. SFS 1892, nr 80, s. 12. —
(4) -SKOLA~20. Anatomi och perspektivskolan (vid Akademien för de fria konsterna). AB 1894, nr 122, s. 2. —
(jfr 6) -VAKTMÄSTARE~0200.
Anm. I språkprof från ä. tid är det ofta omöjligt att afgöra, om anatomiæ, åtföljdt af sbst., bör uppfattas som lat. gen. l. som första delen af en sv. ssg. Att den lat. gen. anatomiæ gifvit upphof till ssgrna med begynnande anatomie- visas både af det ä. stafsättet med æ o. af de ännu förek. förb. anatomie professor, anatomie prosektor o. d.; jfr anm. 2 till AKADEMI.
Spoiler title
Spoiler content