ARMENISKA arme4niska, stundom 0302, ngn gg ARMENSKA -me4nska l. —32, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 1) -or.
1) [jfr holl. eene armenische] armenisk kvinna. Borg Wagner Resa t. Pers. 1: 275 (1853). Giftermål mellan perser och armeniskor äro ingalunda ovanliga. Hedin Gm Persien 312 (1887). Anholm Gog 109 (1895).
2) [jfr holl. o. t. armenisch] armeniernas språk. Björnståhl Resa 1: 62 (1770). Palmblad Handb. i geogr. I. 1: 97 (1826). Armeniskan bör betraktas som en sjelfständig språkgren, stående mellan de eraniska och de lettisk-slaviska språken. F. Leffler i NF 1: 1084 (1876). — jfr FORN-, NY-, VULGÄR-ARMENISKA.
