ASTROLOGI as1trologi4 l. -rålå-, l. -rω-, i Svld o. Nld äfv. -ji4 (astrologi (gh) Weste; asstrålåji´ Dalin), r. l. f.; best. -en, äfv. -n. Anm. I ä. tid användes den lat. formen på -ia. Astronomia (är) såsom en Stolpe och Grundwaal, vppå hwilken Astrologia funderat och bygd är. G. Olai Cal. A 2 b(1588). Muræus 2: 483(1648).
Etymologi
[jfr t. astrologie, eng. astrology, fr. astrologie, af lat. astrologia, af gr. ἀστρολογία, stjärnkunskap, af ἀστρολόγος (se föreg.)]
konsten att utforska himlakropparnas inflytande på mänskliga förhållanden, särsk. att på grund af himlakropparnas ställning (i förh. till hvarandra l. till horisonten) förutsäga människors framtida öden; stjärntyderi, stjärntydning(skonst); jfr STJÄRN-KONST,-SPÅDOM.Meyerus Almanach 1672, s. A 11 a. Drottning Catharina de Medicis i Frankrike wördade Astrologien högeliga. Block Progn. Tillegn. 3(1708). Samma åtskilnad, som emellan en sund Astronomie samt en spådoms lysten och syndig Astrologie. Tessin Bref 2: 297(1755). Under medeltiden utbildades .. astrologin, ett arf från Babylon eller än äldre tider. Gyldén Astr. 8(1874). Först i sextonde årh(undradet) började astrologien gifva vika för upplysningen. E. Jäderin i NF(1876).
