SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASTRONOMI as1tronomi4 l. -rånå-, l. -rω- (astronomi´ Weste, asstrånåmi´ Dalin), r. l. f.; best. -en, äfv. -n. Anm. I ä. tid användes den lat. formen på -ia. Luth Astr. 2 (c. 1575). Astronomia (tjänar) .. till at föresee och undwijka hårde, onde och olycksamma Constellationes, Storm och Owäder. Brahe Oec. 11 (1585). Bechstadius 55 (1734).
Etymologi
[jfr t. astronomie, eng. astronomy, fr. astronomie, af lat. astronomia, af gr. ἀστρονομία, bildadt af gr. ἀστρονόμος (se föreg.)]
vetenskapen om himlakropparna, deras natur, lägen, rörelser osv.; stjärnkunnighet, stjärnkunskap; jfr STJÄRN-KIKARKONST, -KIKERI, -KONST. Teoretisk (l. teorisk), praktisk astronomi. Sfärisk, fysikalisk (l. fysisk) astronomi. Meyerus Almanach 1672, s. A 6 a. Tessin Bref 2: 297 (1755; se under ASTROLOGI). Astronomien är en så gammal vetenskap, at man icke vet dess ursprung. Mallet Intr. i VetA 1760, s. 4. Astronomien (har) understödt Kronologien för bestämmande af tiden för mången forntida tilldragelse. Fries Bot. utfl. 1: 85 (1834, 1843). Handbok i allmän astronomi. N. C. Dunér (1899; boktitel). — jfr GRAVITATIONS-, SJÖMANS-, STELLAR-ASTRONOMI m. fl.
Ssgr: A: ASTRONOMIE-OBSERVATOR10030~1020. (numera mindre br.) observator vid astronomiskt observatorium. Gynther Förf. 1: 439 (1851).
-PROFESSOR~020. (numera mindre br.) professor i astronomi. Arfvode till Astronomie-Professorn. SFS 1841, nr 14, s. 28. Anm. Dessa o. liknande ssgr utgå från de ännu förek. förb. astronomie observator, astronomie professor o. d., i hvilka astronomie eg. är den lat. gen. astronomiæ.
B: ASTRONOMI-KURS1003~2. Anm. I. st. f. dyl. ssgr användas hellre omskrifningar.
Spoiler title
Spoiler content