publicerad: 1903
Ordformer
Etymologi
[jfr t. attackieren, äfvensom eng. attack, af fr. attaquer, anfalla, sannol. lån af it. attaccare, eg. vidfoga, indraga i strid, anfalla; jfr sp. atacar samt med afs. på bet.-utvecklingen ANBINDA 2 b. Ordet är bildadt af prepositionen a(d), vid, till, o. en romansk stam tacc med grundbegreppet: fästa, häfta. — Jfr ATTACHERA]
— jfr O-ATTACKERAD.
1) angripa, anfalla. — särsk.
a) om anfall med väpnad styrka; i sht med bibegrepp af snabbhet o. häftighet i utförandet; numera i sht om angrepp af beriden trupp. Oxenst. brefv. 8: 15 (1627). Cavalleriet .. bör ej attaquera fienden, så framt det ej är starkt nog. Wrangel Tact. 147 (1752). — abs.: göra attack. A. Ehrensvärd i VetAH 4: 232 (1743). Friska Troppar (framskickades) för att understödja dem som begynt attaquera. SP 1809, nr 48, s. 3. KrigsvetAT 1898, s. 234.
b) (numera mindre br.) i fråga om fäktning. Hwilkendera .. hafwer öfwer den andre större Förmåhn .., antingen den som Attaqverar, eller den som blifwer angrijpen. Porath Pal. svec. 2: o 2 a (1693). — särsk. göra angrepp på (motståndares vapen). Attaquera (värj-)klingan i Primen. F. Wahlfelt (1847) i Tidskr. i gymn. 2: 510.
c) i fråga om spel, i sht schack. Man bör .. Attaquera en bättre Pjese med en sämre. Königstedt Schacksp. 29 (1771). Hvar och en bör (i kortspelet imperial) söka, att få det största antal stick. Derföre är det bra, att attaquera så mycket som möjligt uti sin starkaste färg. Lyckans talisman 6: 9 (1818).
2) mer l. mindre bildl. o. oeg.: angripa, anfalla; antasta; ansätta. Drängens Modher hafwer fästemöön attaquerat i ett Gästebodh något hårt, derföre .. at hon dantzade medh een annor. Växiö domk. arkiv 1694, nr 60. Vid Gagnäf .. blefvo vi af Morkarlar .. atackerade för båten vi tagit i Båtstad. J. Persson i HSH 1: 240 (c. 1756). — särsk.
a) i fråga om angrepp i tal o. skrift. 2 RARP 4: 302 (1727). SP 1779, s. 1035. Skulle det minsta komma i hans blad, hvarför man kan attackera honom med skäl, bör ej tillfället försummas. E. G. Geijer († 1847) enl. Kindblad. Bellbolagets .. monopol attackerades. K. Dahlström i Tekn. tidskr. 1895, A A s. 191.
b) skämts.: anfalla (se d. o. 1 a α); ”hugga in på”. På vägen hem attackerades jag af N., som ville låna pengar. Vi hade .. en stor mängd höns, .. bönor m. m. — .. som af våra män attackerades med den mest strykande aptit. Möller i Kongo 1: 103 (1887).
c) [jfr fr. un sujet que j'attaquerai] (föga br.) taga i tu med (jfr b); jfr ANGRIPA 5 a. (Hans) sätt att attakera frågan. Tekn. tidskr. 1874, s. 111.
d) med ord som betecknar sak, sakförh. o. d. ss. subj.: kränka, ”gå på”. Herr Actor (har) sökt förvandla den tydeligast oskyldiga sak, i ett brott, som attaquerar en redlig Handlandes heder och ära. Rättegångshandl. ang. J. B. Lautier Besvär hos hofr. 7 (1785).
3) (föga br.) i fråga om sjukdom o. d.: angripa (se d. o. 8); särsk. i p. pf. ss. adj.: angripen. De, som äro här, tro att min lefver är attackerad. De narrarne! Själen är attackerad. Tegnér 5: 466 (1825).
4) [jfr fr. bien attaquer la note] tonk. med afs. på ton: ansätta (se d. o. II 6 b). (Sångarens) sätt att .. attackera alla höga toner forte. PT 1895, nr 230, s. 3. Därs. 1901, nr 241, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content