SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AXILL aksil4, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af lat. axilla (se AXEL, sbst.2), armhåla, bladveck, upptaget ss. teknisk benämning på armhålan i den anatomiska o. zoologiska nomenklaturen o. ss. beteckning för bladvecket i den botaniska]
1) armhåla.
a) anat. o. med. hos människan. Åkerman Augustin Med.-chir. handb. 180 (1813). Temperaturen .. kan också mätas i armhålan (axillen). Förel. f. sjuksköterskeelev. 5: 25 (1898).
b) zool. i utvidgad anv.; jfr -FJÄDER samt ARMHÅLA a, VINGHÅLA.
2) [jfr eng. axil, fr. axille] bot. bladveck; äfv. om öfre vinkeln mellan en gren o. d. och stammen hvarifrån den utgår; jfr AXEL, sbst.2 6. Inom de nedre bladens axiller. Areschoug Groddknopp. 39 (1857). De öfversta lökfjällens axiller. Dens. Bot. 16 (1863, 1869). jfr: Stammen (af polypen Campanularia) bär i ändan af sina grenar, och i axillerna, celler af tvenne slag, hanceller .. och honceller. S. Lovén i VetAH 1835, s. 261.
Ssg: (1 b) AXILL-FJÄDER03~20. Undra vingtäckarna (äro hos kustpiparen försedda) med långa svarta axillfjädrar. Nilsson Fauna II. 2: 142 (1835, 1858).
Spoiler title
Spoiler content