publicerad: 1903
BEKVÄMLIGHET bekvä4mlig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (bequä´mlighet Weste; bekv`ämlighét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-emmlig- Lex. Linc. (1640, under opportunitas). -emmelig- L. Petri 2 Post. 212 a (1555). Se för öfr. BEKVÄMLIG)
Etymologi
[jfr d. bekvemmelighed, ä. holl. bekwamelijkheid, t. bequemlichkeit]
— jfr OBEKVÄMLIGHET.
a) [jfr motsv. anv. i holl.] till BEKVÄMLIG 1 a: lämplighet, tjänlighet. Opportunitas .. beqwemmligheet medh tijdh och rum at något göra. Lex. Linc. (1640). Ordsens .. lämpa och Beqwämligheet til at sluta Rijm. Arvidi 20 (1651). (Jag) Twiflar inte om deras (dvs. mina skäls) gillande hoos dem, som deras nödwändighet eller ok beqvämlighet ansee. Columbus Ordesk. 2 (1678). (Klara kloster) hade för des beqvämlighet altid tjent Fienderne som en tilflykt, då de varit för handen. Celsius G. I 404 (1746, 1792); jfr BEKVÄMLIG 3 slutet. — särsk. mer l. mindre konkret.
α) lämpligt l. passande mått l. skick, måttlighet, måtta. Han hölt bequemmeligheet och måtto med ätande och drickande. L. Petri 2 Post. 212 a (1555).
β) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] lämpligt tillfälle l. förhållande; jfr LÄGENHET, LÄGLIGHET. Her (i Sverige) är så godh bequemligheet til Köphandel, Seglation och åthskillige Handwärckers tilredande, såsom vthi noget Land i Europa. Schroderus Uss. D 1 b (1626). The .. blifwe vnderrättade om .. thetta Rijkzens godhe bequemligheeter. Därs. C 4 a. Commoditas .. Beqwemligheet, godh lägenheet. Lex. Linc. (1640). Bekuämlighet at göra något, Opportunitas aliquid faciendi. Schultze Ordb. 2162 (c. 1755). Taga bekuämligheten i akt, Opportunitatem sequi. Därs.; jfr γ. Beqvämlighet .. passande tid och ställning. Almqvist (1842); jfr γ.
γ) läglig tid, lägligt tillfälle. At .. (döden) än flere .. krokar haffuer .. kunne wij få .. höra hwad (dvs. om) tijden nu icke woro alreda förliden, samt måste wij therföre thetta vpsättia til en annan beqwemligheet. Wallius Likpred. öfv. K. Pedersen F 7 a (1622).
b) till BEKVÄMLIG 1 b: lämplighet, duglighet, skicklighet. Hedningarna hafwa meent Poësien wara Gudarnas eget Tungomåål, thet Menniskiorna ej kunna lära, med mindre them gijfs een synnerlig beqwämligheet ifrån Himmelen. Spegel Guds verk 1 (1685); jfr 2. O du ädla Dumhet, .. Hvem ser icke med förundran .. din beqvämlighet i vetenskaper, i omgänge, i Riksens tienst. Dalin Arg. 1: 302 (1733, 1754).
2) [jfr ä. d. efter sin egen oc naturens styrcke oc beqvemmelighed] (†) till BEKVÄMLIG 2: naturlig disposition, anlag. En naturligh Bequämligheet til sielfwe Konsten. Arvidi 5 (1651); jfr 1 b. Jag har ingen beqwämlighet dertil, (fr.) Disposition. Pfeif De habitu 269 (1713).
3) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] till BEKVÄMLIG 3; abstr.: frihet från svårigheter l. besvär; lätthet; behaglighet. Dhen som ville hafva silfuermynt för dess beqvämbligheet i transporterandet. A. Oxenstierna Skr. 1: 345 (1630). Ofta äro .. (portolankartorna) för större bekvämlighet delade i flera mindre blad. Nordenskiöld Periplus 16 (1897); jfr 4 a. — särsk. i förb.
a) efter (ngns, sin egen) bekvämlighet, så som det faller sig bekvämt l. är bekvämast (för en). Med betalningen kan ställas efter reell köpares bekvämlighet. Ärenderne .. äro visst icke af den beskaffenhet, at Bror med dem bör göra sig någon brådska ..; utan kunna de efter beqvämlighet uträttas. Porthan Bref t. Calonius 37 (1793). (Fransmännen) upptogo antikens åsigter, .. men tolkade dem efter sin egen beqvämlighet. Ljunggren Est. 1: 12 (1856, 1869). — särsk. handel. Bränvin. För vara på platsen och efter beqvämlighet .. har i dag betalts .. 1: 21. Östg. corr. 1854, nr 75, s. 1.
b) med bekvämlighet, med lätthet, utan svårighet. Serenius (1741). Utan at vara fullkomligt hälsosam (kan jag) dock .. med temmelig beqvämlighet .. bestrida mina förrättningar. Leopold i 2 Saml. 7: 36 (1783). Tvenne runda hål (på planket), ungefär så stora, att mina ögon kunde skåda derigenom med beqvämlighet. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 60 (1830). jfr: Ett Ridderhus .. (i) hwilkett adelen medh godh beqwemlighet kunna hafwa dehres sollenne sammankompster. RARP 1: 12 (1627).
a) om bekväma förhållanden l. lefnadsvillkor. (Svenskarnas) leffuerne .. (är) till .. sielffswåldh och hwars och ens förmeente beqwembligheet .. dirigerat. RARP 3: 168 (1641). Beqwemlighet och goda dagar. Swedberg Sabb.-ro 607 (1697, 1710). Til de resandes så mycket större beqvämlighet. Lagerström Bunyan 2: 27 (1727). Academien .. i Dorpt .. blef nu för mera beqvämlighet skull, flyttad til Pernau. Nordberg 1: 55 (1740). Vid denna tid voro .. til handelens beqvämlighet redan koppar-penningar i full gång öfver Svea- och Göta-riken. Dalin Hist. 2: 112 (1750). Jag såg der ingen rikedom, intet öfverflöd, men ordning och beqvämlighet. Ågren Gell. 35 (1757). Grefven är mycket för sin beqvämlighet. Björn De okände 24 (1791). Du sökte rikedom och beqvämlighet, och fann endast besvär och bekymmer. Franzén Pred. 1: 73 (1841). Dalin (1850). (Porthan) stod .., med uppoffring af tid och beqvämlighet, de unge bi med råd och dåd. Wirsén i 3 SAH 2: 150 (1887). — (numera föga br.) Han lefver i stor beqvämlighet (goda vilkor). Almqvist (1842). — (†) The (präster) som igenom någon fahrlig och besmittelig Siukdom, blifwa alt för elendige, skola försörias i nästa Hospital, doch rijkeligare, och med bättre bequemligheet, än gemeenligen the andre. Kyrkol. 24: 29 (1686). The .. hem med honom gå, / At sin beqvämlighet och nattero ther få. Kolmodin Qv.-sp. 1: 27 (1732). Här hafven j god beqvämlighet. Lind (1749). At taga sin beqvämlighet, är en förnuftig Mans Sed: at ej kunna vara sin beqvämlighet förutan, är en usel veklinges fohla (dvs. sätt). Tessin Bref 1: 312 (1753). Nyttja sin beqvämlighet; seine Bequemlichkeit gebrauchen, sich keinen Zwang anthun. Möller (1790). Hvarföre kläder du intet utaf dig, och brukar din beqvämlighet, som du eljest plär göra? Envallsson Tosorden 42 (1798). Hafva beqvämlighet .. sine molestia vivere. Lindfors (1815).
b) [jfr t. bequemlichkeiten und wollüste (Wieland)] (†) njutning; förlustelse. Nöjsamma dagar och alla möjeliga thetta lefvernets beqvämligheter. Rönigk Fresenius Com.-bok 157 (1753); jfr a. Deltaga i nöjen och beqvämligheter. Boëthius Nat. sed. 91 (1782). Umgängets nöjen och beqvämligheter. Schröderheim Rob. 1: 101 (c. 1794).
c) [jfr ä. d. danske ord oc deris bequemmeligheder, værdigheder, egenskaber] (†) förmån, fördel. Opåå thet Christelige reformationer, bequämeligheter och gode ordnunger, icke så plutzlige vdi wercket steltte bliffua schulle. G. I:s reg. 17: 613 (1545); jfr 1 a β. Hvilket sannerligen hafver varet för det mennisklige slechtet .. en ganska stor nytta och förtreffelig bequämlighet. Salberg Gr. 5 (1696). De rike och förmögne af Danske Adelen, hvilkas beqvämligheter igenom detta påbud (mot landsköp) .. mycket inskränktes. Celsius G. I 146 (1746, 1792). Domstolarne här i Riket, äga ej then beqvemligheten .. at the få hemta råd och hielp af Juridiska Faculteter. Nehrman Inl. t. jur. cr. 8 (1756). Vid Bytes-Godsen sågs (vid reduktionen) derpå .. at Bytes-Godset och vederlaget svarade hvart annat i all fyllnad, ränta och beqvämlighet. Botin Hem. 2: 190 (1756, 1789). Bergklint Sam. 2: 10 (1775, 1802).
d) om sak l. anordning o. d. som är egnad att undanröja obehag l. framkalla känslor af välbehag l. skänka njutning; vanl. i pl. De allmännaste beqvämligheter nu för tiden voro i detta Tidhvarfvet ett oärhördt öfverflöd. Botin Utk. 225 (1760). Värdshus, der ett ord framkallar alla beqvämligheter. Geijer I. 3: 22 (1809). Jag (var) i ett välstånd, tillräckligt att på min resa förskaffa mig åtskilliga beqvämligheter. Cederborgh Ungd. tidsf. 3: 101 (1834).
e) om ngt som utom de egentliga boningsrummen (o. köket) tillhör en våning, ss. källare, vind, klosett, garderober, tambur, skafferi, vatten-, gas- o. ringledning m. m.; vanl. i pl.; jfr KOMMODITET. En våning med alla nutida bekvämligheter. Öfre våningarne inredas hufvudsakligen till boningsrum, med dertill hörande beqvämligheter. Stål Byggn. 2: 20 (1834).
f) [jfr motsv. anv. i t. samt fr. commodité] om klosett, nattkärl, afträde o. d.; jfr KOMMODITET; i sht i ssgr. Finns det någon bekvämlighet här? Schulzenheim Præs. i VetA 1799, s. 67. Dalin (1850).
5) [jfr motsv. anv. i d.] till BEKVÄMLIG 5: maklighet, ro. (De) Som med beqvämlighet Guds rike vilja få. Kolmodin Qv.-sp. 2: 66 (1750). Grefve Tessins väg till äran var ej den, som beqvämligheten .. anvisar. Nordin i SAH 2: 63 (1797, 1802). Statens embeten äro inrättade för annat, än att med beqvämlighet lefva deraf. Leopold 3: 436 (1797, 1816). Jag fann .. W. tagande sig i all beqvämlighet en liten lur bredvid kakelugnen. Nyblom M. Twain 1: 3 (1873); jfr 4 a.
Ssgr (i allm. till 3 l. 4): (jfr 4 f) BEKVÄMLIGHETS-ANSTALT0300~20 l. ~02. klosett, afträde o. d. Kindblad (1867). —
-BEHOF~02. behof af bekvämlighet. C. A. Ehrensvärd 73 (1786). Han .. talar .. af physiskt beqvämlighets-behof .. mest i gåtolika miner och åtbörder. Atterbom Minnen 551 (1819). —
(jfr 4 f) -HUS~2. afträde, hemlighus. C. J. L. Almqvist i AB 1851, nr 162, s. 3. Strindberg Inferno 85 (1897). —
-HÄNSYN~20 l. ~02. Det .. var hvarken beqvämlighetshänsyn eller skygghet att lägga sina politiska åsigter i dagen, som bestämt hans afslag. E. C. Tegnér hos Trolle-Wachtmeister 2: 241 (1889). —
(3 a slutet) -POST~2. handel. Bränvin var under börstimmen i stigande, så att beqvämlighetsposter betaltes med 1: 22. Östg. corr. 1854, nr 79, s. 1. —
(jfr 4 f) -RUM~2. klosett o. d. Midskepps (på ångfärjan) finnes .. posthytt, kök, bekvämlighetsrum m. m. Tekn. tidskr. 1900, A. A. s. 111. —
-SKÄL~2. Af bekvämlighetsskäl erhålla nu bokstäfverna i handskrift ett betydligt olika utseende .. mot det de äga i tryck. Noreen Rättskr. gr. 6 (1892). —
(5) -ÄLSKANDE~200, p. adj. C. .. var .. samma bekvämlighetsälskande lärare, som han alltid varit. Öman Ungd. 273 (1889). Tavaststjerna Patriot 257 (1896).
Spoiler title
Spoiler content