publicerad: 1908
BETYDLIG bety4dlig, i Sveal. äfv. 032 (bet`ydlig Almqvist), ngn gg emfatiskt l. arkaiserande BETYDELIG bety4delig, i Sveal. äfv. 0302 (bety´delig Weste), adj. -are. adv. -EN (se BETYDLIGT), -T (se d. o.).
Ordformer
(-tydl- Boëthius Nat. sed. 123 (1782) osv.; jfr BETYDLIGHET. -tydel- Guthræus Likpr. ö. Anna Sib. Schmidt D 2 a (1641), Svedelius Norge 141 (1866) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. betydelig o. ä. t. bedeutlich]
— jfr OBETYDLIG.
1) (†) motsv. BETYDA 3 c, om ord, namn l. språkligt uttryck öfverhufvud: som säger ngt, uttrycksfull; signifikativ; jfr BETYDANDE, p. adj. 2 b o. c. Rättsinnighe Föräldrar (böra) i acht tagha, at the theras K. Barn gifwa tiänliga oc betydeliga nampn. Guthræus Likpr. ö. Anna Sib. Schmidt D 2 a (1641). Svenskan .. (är) nog ordarik, betydelig och eftertryckelig. Swedberg Gram. 80 (1722). Hvart ord bör vara betydligt och på sit rätta rum. Liljestråle Fid. Föret. 6 (1797).
α) (†) betydelsefull (se d. o. 4), viktig, af vikt. Apostelen Johannes (gifver) alla Christna denna betydeliga varningen. Nohrborg 826 (c. 1765). (G. I:s regeringstid) är .. et .. betydeligt tidehvarf för Fäderneslandets förbätrade Riksstyrelse. Schönberg Bref 1: 248 (1778). Nyår, denne betydelige tidepunct, .. känna Hottentotterne aldeles icke. Thunberg Resa 2: 220 (1789). Glad är dagen, tillfället betydligt, / Blanka silfverkannan fylls med vin. Lenngren 10 (1796). Ack hur är det för vår stillhet och ro betydeligt, at vara tystlåten om andra! Liljestråle Kempis 213 (1798). Den betydliga frågan hvarföre jordens beständiga temperatur icke är den samma som luftens medeltemperatur. G. Wahlenberg i VetANH 32: 199 (1811). Den betydligaste delen af den oorganiska kemien utgöres af de oxiderade kropparnes studium. Berzelius Kemi 3: 99 (1818). Alla ämbeten (skulle) tillsättas af Svenska regeringen, sedan man, för de betydligare, uppsatt ett förslag på tre personer. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 104 (1830). Allehanda mindre betydliga skäl. Fryxell Ber. 4: 197 (1830). Gyllenhjelm kunde i början ingen ting betydligt företaga, emedan han hade endast små kanoner. Därs. 313. Brunkebergs slag var betydligare genom sina följder än genom de använda stridskrafterna. Geijer II. 2: 259 (1832); jfr ε.
β) (knappast br.) af värde, värdefull, framstående. (Bok-)samlingen (är hvarken) så stor eller så betydelig, at den kan jämföras med Palmskiöldiana. Lagerbring Skr. 165 (1784). Det är möjligt, .. att dessa taflor voro af Fahlcrantz' mindre betydliga och äldre. Atterbom Minnen 98 (1817). Är .. den nya boken en betydlig bok? A. Österling i Skånes nyh. 1907, nr 284, s. 2.
γ) (knappast br.) af betydelse, nämnvärd, att tala om. Drottning Sofia Magdalena hade .. på flera år icke haft någon betydlig sjukdom, då hon förliden vår fick ett anfall, som liknade slag. Rosenstein 2: 77 (1813).
δ) (föga br.) ansenlig, respektabel, imponerande, ståtlig. Åstundas at arrendera: Med aldraförsta en stor och betydelig Land-Egendom. EP 1792, nr 17, s. 4. Sjövik, nu en anspråkslös bondgård, fordom ett betydligt herregods. Rydberg Frib. 3 (1857, 1866). Det föga betydliga tornet i vester skulle någorlunda försvarat sig vid jemförelse med ett lägre kor i öster. Brunius Gotl. konsth. 2: 226 (1865); jfr ε.
ε) afsevärd, ansenlig, stor, af stora dimensioner, mycken. Betydlig summa, förmögenhet, majoritet, minoritet, röstöfvervikt. Betydligt omfång. Betydliga afbränningar, kostnader, olägenheter, uppoffringar. Det Fransöska Språket (har), sedan Ludvig den XIII:des sidsta Regements-tid, ingen betydelig förändring undergått. Rudenschöld Præs. i VetA 1772, s. 6. Ibland de nöjen, som anställas i de förnämste Herrars Frustugor, intager dansen ett betydligt rum. Ödmann Str. förs. III. 1: 62 (1811). I .. betydlig mån. Wallin 2 Pred. 2: 238 (1816). Byggnadens längd .. är ganska betydlig. Rydqvist Resa 168 (1838). Civilisationen har redan gått ett betydligt steg fram bland ett folk, när dess dæmoner börja att truppa af. Lovén Folkl. 189 (1847). Assims anförvandter och vänner, hvilka utgjorde en betydlig del af bandet. Rydberg Sing. 44 (1865; uppl. 1876: stor). Kunghäll .. har då (dvs. under början af 1100-talet) efter allt att döma haft en betydlig utsträckning. Höjer Sv. 2: 997 (1881). Borås .. med betydlig industri. Roth 1 Geogr. 71 (1882, 1886). (En väg) med betydlig stigning. Wulff Petrarcabok 99 (1905). — (hvard.) Norrut har fallit betydligt med snö. VL 1894, nr 244, s. 2.
b) (numera knappast br.) motsv. BETYDA 7 b: framstående, inflytelserik, af betydenhet, betydande; om person. En i sitt kön lika betydelig (som bonden på Brattås) gumma, benämd Lucia, har sutit (dvs. bott) gent emot Brattås. N. M. Nordenström (c. 1770) i Norrl. saml. 66. Betydlige Bergsmän hade förut ärhållit sköldemärke. Hallenberg Hist. 5: 189 (1796). Ibl(and) sökande utom förslag, borde Lauræus vara betydelig. Porthan Bref t. Calonius 2: 560 (1799). (Landshöfdingens) egenskap af betydlig possessionat inom Vermland .. föranledde många resor. K. Lilljebjörn Hågk. 19 (1862). K(onung) Sigurd Syr, så föga betydelig man han sjelf hade varit, blef dock ättefader för Norges konungar under flere sekler. Svedelius Norge 141 (1866). Cavallin (1875; betecknadt ss. högst sällan förekommande). — särsk. (†) i uttr. göra sig betydlig genom l. med ngt.
α) skaffa sig makt l. inflytande gm ngt. (Den andliga släktskapen mellan faddrar o. barn skulle utgöra äktenskapshinder) på det man måtte hafva tilfälle genom eftergift, benådning eller räfst göra sig betydelig. Lagerbring 1 Hist. 2: 759 (1773); jfr β. Ett slags Tatarer, som af deras stamort Turkestan .. kallades Turkar, .. gjorde sig snart, såsom Kalifernes lifvakt, nog betydlige, för att kunna disponera om thronen. Regnér Första begr. 1: 83 (1807, 1813).
β) göra sig viktig med anledning af ngt. (Jätten) vände sig om och sade (till Nya posten): Du kyckling! vill du göra dig betydlig dermed att jag slår dig ofärdig? Polyfem I. 46: 4 (1810).
Spoiler title
Spoiler content