SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
BETYDANDE bety4dande, i Sveal. äfv. 0302 (bety´dande Weste; bet`ydande Almqvist), p. adj.; adv. =.
Etymologi
[sannol. liksom d. betydende efter t. bedeutend, eg. p. pr. till bedeuten (se BETYDA); jfr nt. bedüdend, holl. beduidend]
1) (†) till BETYDA 3 a β, särsk. i förb. betydande mynt, sedelmynt, assignationer, anvisningar o. d. Antingen den allmänna penningerörelsen må vara grundad på värkeligit eller betydande Mynt, så (osv.). Berch Hush. 357 (1747).
2) [utgående från BETYDA 35, i sht från BETYDA 5; jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (†) med (ett framstående, djupt osv.) innehåll, uttrycksfull, karakteristisk. Hvarthän man blickar (i domkyrkan i Siena), ser man sköna eller betydande föremål. Bremer G. verld. 2: 121 (1860). Flera af dem (dvs. beduinerna) hade sköna betydande drag. Därs. 3: 191 (1861). jfr: De suckade, de greto .. och visste icke huru de måtte nog betydande utgjuta sina blödande hjärtan. Celsius G. I 780 (1753, 1792). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] om åtbörder, miner, blickar osv.: betydelsefull (se d. o. 2 a), menande. (Kammartjänaren yttrade:) Jag har ännu en Tante ogift ... (Här kastade han en betydande blick på Orthenberg.). Eurén Orth. 2: 44 (1794). (Jag) upptäckte .. ett tydligt bryderi, och att den gamla Öfverste-Lieutnanskan gjorde betydande miner. Cederborgh OT 3: 56 (1814). ”Har ers kongl. höghet något mer att .. befalla polismästaren?” frågade Reuterholm, med ett betydande ögonkast på hertigen. ”Nej, ni får gå, lagman Liljensparre!” svarade Carl snäft. Crusenstolpe Mor. 4: 313 (1841).
b) [jfr motsv. anv. i t.] om ord, yttranden, sätt att uttrycka sig, skrifter o. d.: som säger l. uttrycker ngt, mycket sägande, innehållsrik, uttrycksfull, pregnant; sinnrik; betecknande; jfr BETYDLIG 1. Thet gamble Målet .. är fult aff allehanda märckelige betydande ord, och ordasätt, hwilke alle eller mästendels kunna optagas, förnyas, och så maakliga föras i bruk igen. Stiernhielm Fateb. Föret. 4 b (1643). Tå Herren Gud gaf vt sin lag .., så woro boden och förboden kortta och mechta betydande. Swedberg Schibb. 84 (1716). I alla tungemål (finnas) så betydande ord, at the ej utan att mista sin kraft i ett annat lätteligen kunna öfversättas. Ihre Förel. 14 (1745, 1751). Secreteraren Berch blef .. tilsagd, at .. författa kårta, betydande och sinrika skrifter, som skulle ristas Efterverlden til åminnelse, på Fyra Taflor. Tessin Bref 1: 29 (1751). (Fattighusen) äro oförgängeliga minnes-stoder, omgifna med de eländas och uslas betydande välsignelser. Därs. 2: 313 (1755). (Samaritiska kvinnan) kunde .. icke med nog betydande ord ytra sin förundran öfver den anmodan, som henne giordes af Frälsaren. Bælter Jesu hist. 3: 170 (1756). (En del främmande ord böra icke) lidas i vårt språk, efter som vi hafve lika goda och betydande förut. Sahlstedt Crit. saml. 101 (1759). — särsk. närmande sig bet.: symbolisk. Kant .. talar .. i ett visst betydande och nästan halfmystiskt språk, om vissa rymdens egenskaper. Leopold 4: 74 (c. 1820).
c) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] om namn: som har ngn betydelse; betecknande, signifikativ; jfr BETYDLIG 1. Hos osz är thet aldeles kommit vr bruk, at nu mera gifwa wåra barn något betydande namn. Swedberg Sabb.-ro 468 (1708, 1710). Man kan taga för en afgjord sak, att alla namn i forntiden varet betydande, som man annars skulle föreställa sig, att the varet af en slump och utan någon orsak både gifne och i landet antagne. Ihre Föret. XVII (1779). Nybyggaren .. (har) i hela Norrland fördragit källorna med tålamod och blott tillagt dem ett betydande namn af kallkällor. G. Wahlenberg i VetANH 32: 42 (1811).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] motsv. BETYDA 7.
a) motsv. BETYDA 7 a, om sak.
α) (numera knappast br.) viktig, af vikt, af betydelse, betydelsefull (se d. o. 4). Veta the inkallade at lemna betydande underrättelse härom (dvs. om brottets föröfvande) .. minskas Domarens och anklagarens besvär. Nehrman Pr. cr. 74 (1759). (Därpå att ett vetenskapligt arbete af författaren utföres grundligt o. väl) beror nationens så väl som hans egen heder, när ämnet är betydande. SAH 31: 250 (cit. fr. 1766). Betydande skæl, valida argumenta. Ihre Gl. (1769). Skogens tilbörliga .. vård är likså betydande, som åkerns häfd. Lagerbring 2 Hist. 1: 14 (1784). Ödmann Hågk. 103 (1801).
β) som spelar en stor roll, som utöfvar stort inflytande, framstående; vidtgående. Dannemarcks insinuationer angående Landscrona fästningsbygnads uphörande torde kunna äga flere betydande fölgder med sig. Höpken 1: 83 (1752); jfr α. Stavanger, gammal stad .., betydande genom fiskhandel, skeppsbyggeri och sjöfart. Roth 1 Geogr. 115 (1886). Säkert är, att konung Gustaf spelat en betydande roll för det svenska kulturlifvets utveckling. Stavenow G. III 73 (1901). Klostren och munkarne (hafva) gjort en betydande insats i kulturarbetet. H. Levin i Läsn. f. sv. folket 1904, s. 162; jfr δ.
γ) imponerande, respektabel, ståtlig. Våra Kyrko-byggnader (äro) ej .. synnerligen betydande. Tessin Bref 2: 312 (1755); jfr δ. — (†) Den svarta färgen har något mer betydande utseende, än alla de spräckliga kläder, som vid ett domarebord mera se löjliga än allvarsamma ut. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 54 (1776).
δ) afsevärd, ansenlig, stor, af stora dimensioner. Uti de varma länder .. (är) utdunstningen .. för sig sielf mera betydande. Westerdahl Häls. 341 (1768; uppl. 1764: considerabel). Vid intagandet af .. (Palestina) föllo 600 städer i Israreliternes våld, af hvilka flera måste hafva varit betydande, då Ai innehöll 12000 menniskor med qvinnor och barn. Palmblad Palæst. 110 (1823); jfr β. En betydande styrka afgick (1524) till ön. Odhner Lärob. 115 (1869, 1886). De behöfliga (rå-)ämnena .. måste med betydande kostnader skaffas från aflägsna orter. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 203 (1891). Jag (såg) genast, att det här var fråga om en vanlig snok, ovanlig blott genom sin betydande längd och sitt obeskrifliga bondlugn. A. T. Gellerstedt i PT 1905, nr 224, s. 3. Betydande klimatväxlingar. Quennerstedt Lifv. väg. 6 (1906). Friheterna i W:s öfversättningar äro mycket betydande samt af olika slag. Wirsén i PT 1907, nr 143 A, s. 3.
b) motsv. BETYDA 7 b: (på grund af förmögenhet l. ställning l. personliga företräden) inflytelserik l. framstående, i besittning af auktoritet; i sht om personer. C. Alströmer (1764) hos Linné Skr. 2: 294. En betydande man, Maximæ auctoritatis vir. Sahlstedt (1773). Spartanska konungarne .. voro mindre betydande än konsulerne i Rom. Rosenstein 2: 232 (1789). Baron Carl De Geer .. (var) vid 1786 års riksdag mycket betydande. Adlerbeth Ant. 1: 62 (c. 1792). Man är hvarken högt betydande, eller högt upplyst, till lika pris som förut. Leopold 3: 458 (1794, 1816). Af de nya riksråden blef Lagerberg aldrig betydande annat än i inrikes och i synnerhet i statshushållnings-ärender. Malmström Hist. 1: 262 (1855). En för sin tid och sitt land betydande man. Cavallin (o. Lysander) Sm. skr. 48 (1876). En intellektuelt sjelfständig och betydande personlighet. Anderson i SAH 52: 61 (1876). (Man) räknar till riksspråket allt sådant, som .. över huvud gillas av personer inom betydande kretsar, av personer med språkmedvetande och gehör. Wulff Sv. rim 8 (1898). En af våra betydande vetenskapsmän. Rudin Tillv. probl. 5 (1905). Michel Angelo .. var i hög grad betydande såsom skald. Wirsén i PT 1907, nr 143 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content