BIBLIOGNOSI bib1liωgnosi4, äfv. bi1-, äfv. -io-, stundom -iå-, stundom -nå-, sällan -nω-, stundom 10104 (bibliågnosi´Dalin), r. (f. Dalin(1850), G. Dalin(1871)); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr d. bibliognosi, t. bibliognosie, eng. bibliognosy, fr. bibliognosie, af gr. βιβλίον, bok (se BIBEL), o. det bl. i ssgr (t. ex. ϑεογνωσία) förekommande -γνωσία till γνῶσις, kunskap, insikt (jfr ASTROGNOSI,GEOGNOSIm. fl.)]
bokkännedom, bokkunskap; jfr BIBLIOGRAFI 2. Ignoranter .. i bibliognosien. V. F. Palmblad i Bref rör. N. Skol. hist. 259(1811). Bibliognosien eller Bokkunskapen, som meddelar underrättelser om böcker, i allt hvad deras yttre villkor vidkommer, icke i afseende på deras innehåll, som framställes af en helt annan vetenskap, kallad Kritik. Hammarsköld Lit. hist. 94 (1827). (H. G. Porthan) höll .. särskilda lectioner öfver lärdomshistorien och bibliognosien. J. G. Wahlström i Biogr. lex. 11: 413(1845). 2 NF(1904).
