SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BIBEL bi4bel (bi´bel Weste; bi`bäl Almqvist), r. l. m., äfv. f. (m. Brasck Förl. son. H 4 b (1645), Columbus Ordesk. 11 (1678), Wallenius Proj. A 7 a (1682), Sahlstedt (1773), Dalin (1850), Rydqvist SSL 2: 303 (1857), Rudin Bib. enh. 7 (1887) m. fl.; f. RR 1615, fol. 250 b, Columbus Ordesk. 11 (1678), SAOL (1900; jämte m.)). Anm. Hos Columbus Ordesk. 11 (1678) omnämnes bibeln inom några få rader först med pron. ”han”, sedan med ”henne” o. slutligen med ”dän”. I sv. dial. är ordet än m. (t. ex. Nilén Allmogem. i Sörb. (1879)), än f. (t. ex. Noreen Ordb. ö. Fryksd. (1878)). — best. -beln (Columbus Ordesk. 11 (1678; i handskr. fr. c. 1690), Lidner 2: 62 (c. 1786), Handb. 1811, s. 146, osv.), numera sällan -blen (Schroderus Osiander III. 1: 26 (1635), Dalin Arg. 2: 107 (1734, 1754), Ljunggren Bellman 175 (1867) m. fl.) ((†) -belen RP 7: 478 (1639), Bib. 1703, Föret. a 2 a, Rydelius Förn. 64 (1720, 1737), Handb. 1811, s. 168, Bib. (1828, utg. af J. P. Wåhlin; i titeln) m. fl.). — pl. -blar (Swedberg Schibb. d 2 a (1716) osv.);
BIBLIA, ngn gg BIBLIE; best. -ian (RARP 3: 307 (1643)), -ien (O. Petri Gudz ordh A 4 b (1528), Förspr. t. Bar. (Bib. 1541), Salberg Gram. 68 (1696), Eneman Resa 1: 245 (1712) m. fl.), formen biblia äfv. i best. anv. utan slutartikel (Falck Underv. 130 a (1558), Ärkeb. Abrahams räfst 34 (1596), C. C. Gyllenhielm i Hist. handl. 20: 388 (c. 1640)); pl. -iar (Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 25 (1554)), -ier (Förspr. t. Bar. (Bib. 1541), Växiö domk. arkiv 1681, s. 301, Salberg Gram. 38 (1696), Spegel Gl. d 2 a (1712) m. fl.). (†).
Ordformer
(biblia Förspr. t. GT (Bib. 1541), Bureus Suml. 75 (c. 1600), Consist. eccles. Abo. prot. 317 (1659), Därs. 529 (1661), Bib. 1703, Titelbladet, m. fl. Anm. Ända in i senaste tid har biblia användts ss. titel på nytryck af K. XII:s bibel: Biblia, Det är all den Heliga Skrift. — bibla Phrygius Him. lif. Förord B 2 a (1615). biblie Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 58 (c. 1600), RR 1615, fol. 250 b.bibel Rudbeckius Kon. reg. 460 (1620), Kyrkol. 21: 2 (1686), Swedberg Dav. § 68 (1713) osv.; bibl Consist. eccles. Abo. prot. 366 (1659). byblien (sg. best.) Svart G. I 101 (1561))
Etymologi
[liksom d. bibel, mnt. bibel, biblie, f., mnl. bibel(e), f., holl. bijbel, m., t. bibel, f., eng. bible återgår bibel i sista hand till gr. τὰ βιβλία, böckerna, pl. af βιβλίον, liten bok, afdelning af en bok, diminutiv af βίβλος, βύβλος, papyrus(bast), bok, möjl. af Βύβλος, det grekiska namnet på den feniciska staden Gebal, där grekerna först skulle hafva lärt känna (den urspr. egyptiska) användningen af papyrus till skrifmaterial. Enl. en annan uppfattning är gr. βύβλος identiskt med πάπυρος (se PAPPER); jfr Falk o. Torp Etym. ordb. — Benämningen τά βιβλία (vanl. med ett tillägg af τὰ ἅγια, de heliga, l. dyl.) tillades redan i tidig nytestamentlig tid gamla testamentets böcker; användt om hela bibeln (nya testamentet inberäknadt) förekommer uttrycket först på 200-talet. De germ. spr. hafva lånat ordet gm förmedling af lat. biblia, pl. n., mlat. äfv. sg. f.; jfr äfv. mlat. bibla; i fsv. är endast den latinska formen uppvisad, t. ex. Bu 6, 8, MB 1: 1]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] benämning på samlingen af de (ursprungligen på hebreiska l. arameiska l. grekiska affattade) skrifter hvilka utgöra de kristnas religionsurkund, gamla o. nya testamentets böcker; bl. i sg. o. i allm. bl. i best. form: den heliga skrift, skriften. Then helga scrifft, then man och kallar Biblien. O. Petri Gudz ordh A 4 b (1528). Biblia, Thet är, All then Helgha Scrifft, på Swensko. Tryckt j Vpsala. (Bib. 1541; titel). Tydske, Fransöske, Beehmske, Engelske, hade .. vthtolkat Byblien .. in på theres eget måell. Svart G. I 101 (1561). Alle, bådhe the som til Prestaembetet nu kompne äro, och the som ther til komma wilia, (måste) medh alsomstörsta flijt öffuerläsa och studera Biblien. L. Petri Kyrkoordn. 3 a (1571). (Psaltaren) (väl) heta een liten Biblia, thervthi alt vppå thet herlighaste och kortaste är författadh, som står vthi hela Biblien. Förspr. t. Psalt. (Bib. 1618). (Boktryckaren Hindrich Keisser meddelade) att han .. sinnader war, att vpleggia ock tryckia Biblian vthj ett stoort form. RARP 3: 307 (1643). Hela Biblien, Gamla och Nya Testamentet, hafva de (dvs. de katolska prästerna i Egypten) på Arabiska. Eneman Resa 1: 245 (1712). (I skolan i Strängnäs) började Olof (dvs. O. Petri) sine föreläsningar öfver Bibelen, efter Luthers sätt. Celsius G. I 200 (1746, 1792). Bibeln (är) ingen lärobok i vetenskaperna. Geijer I. 7: 145 (1836). Far (i huset) läste (på julaftonen) högt ur bibeln om Jesusbarnet. Rydberg Vigg 9 (1875, 1883). Nya testamentet (utgafs på svenska) 1526, .. hela bibeln 1541. A. Noreen hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 11 (1901). En kvinna, som vår heliga bibel ansett värd att nämnas vid namn. Rudin Ord t. ungd. 3: 5 (1903). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] i bildl. o. utvidgad anv., om religionsurkund l. skrift i allm. som för ngn äger samma obetingade auktoritet som bibeln för en kristen. Koranen, mohammedanernas bibel. (Riksdagsbondens) bibel är Aftonbladet och hans käraste sysselsättning kannstöperiet. Tegnér 4: 408 (1839). (Dr H. G. Lindgrens) Öfversättningar af Esaias och Job läsas af våra landsmän med judisk nationalitet såsom deras Bibel. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 457 (1866). De dåvarande radikales historiska bibel: Held och Corvins Världshistoria. Warburg Rydberg 1: 166 (1900; om förhållandena på 1850-talet). De olika religionernas biblar. Lindberg (1909; boktitel).
b) i fråga om bruket att vid edgång till bestyrkande af hvad som yttras lägga handen l. två fingrar på bibeln, i uttr. lägga handen på bibeln, med handen på bibeln, stundom med hand på bibel(n) o. d. Denne Peer Benchtson nekade hårdeligen, .. och sade sigh wilia läggia handene på thän h. Biblia och sueria sigh ifrån alt thz goda, thär vthi står skrifwit. Ärkeb. Abrahams räfst 34 (1596). Therefter upläses .. Wår honom (dvs. den som ordineras till biskop) meddeelte Fullmacht; hwarpå han .. med Hand å dhen helige Bibel, aflägger föliande Eed. Kyrkol. 21: 2 (1686). Biskopen aflägger, med handen på Bibeln .., sin Ämbetes-Ed. Handb. 1811, s. 146.
c) i uttr. läsa l. citera som fan läser l. citerar bibeln, tolka l. citera (utan hänsyn till verkliga innebörden l. sammanhanget) så som det egna intresset bjuder (jfr berättelsen om Jesu frestelse Mat. 4: 1-11, Luk. 4: 1-13). C. J. Livijn hos Hjärne Dag. f. drabbn. 319 (1809). När man läser sina böcker, som fan läser bibeln. Ossian-Nilsson Barbarsk. 282 (1908).
d) [jfr t. ordspr. ein spiel karten ist des teufels gebetbuch] (hvard. med vulgär anstrykning, mindre br.) i öfverförd anv., i uttr. fans bibel, om kortleken.
Anm. till 1. 1:o Hos Spegel Gl. d 2 a (1712) förekommer pl. biblier i sing. bet. — 2:o Ordet förekommer stundom användt om det gamla testamentet ensamt. (Kristus) förde them (dvs. de båda lärjungarna på vägen till Emaus) in vthi Biblien, och bewijste wäldeligha ther vth, at Messias moste lidha. P. Erici Musæus 2: 20 a (1582).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] om enskildt (skrifvet l. tryckt) exemplar af den under 1 nämnda boken; jfr BIBEL-BOK 3, -EXEMPLAR 1. Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 40 (1556). I hwarie Kyrkio ware en Biblia, en Cathechismus, een Ewangelij Book åt minsto. Lagförsl. 83 (c. 1609). Biblier in folio och 8tavo. Växiö domk. arkiv 1682, s. 377. Dock egde han (dvs. den gamle karolinen) klenoder två, / mot dem han ansåg verlden ringa: / sin bibel och sin gamla klinga / med Karl den tolftes namn uppå. Tegnér 1: 154 (1822). (Man) känner .., att Magnus Eriksson (på 1340-talet) i sin boksamling ägt en svensk bibel. Schück Sv. lit.-h. 1: 155 (1886).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] om viss(t) text l. upplaga l. edition l. tryck l. öfversättning (med l. utan förklarande anmärkningar) af den under 1 nämnda boken. Gustaf I:s, Gustaf II Adolfs, Karl X:s, Karl XII:s bibel. Melins, Fjellstedts bibel. Barnens bibel. Illustrerad bibel. Dorés bibel. The Latiniska Biblier .. then Grekerska Biblien .. then Tydska Biblien. Förspr. t. Bar. (Bib. 1541). Wår Swenska Bibel. Rudbeckius Kon. reg. 460 (1620). Then Hebreiske Biblen (som alment kallas then Complutensiske). Schroderus Osiander III. 1: 26 (1635); jfr anm. 2:o under 1. Jag hade nu i några åhr wahnt mig wid Wankifs lilla Bibel, och i honom giordt mig temmelig hema. Swedberg Ungd. 208 (1709). Lübska Bibelen af år 1494. Loenbom Sv. bibelöfv. 34 (1774). Rudbecken (tog fram) Hebräiska Bibelen utan puncter. Hallenberg Hist. 2: 768 (1790); jfr anm. 2:o under 1. Den Svenska bibelupplaga, som utkom åren 1540 och 1541 och vanligen kallas K. Gustaf I:s Bibel. Knös Sv. bibelöfv. 96 (1861). Den år 1703 utgifna bibelupplaga, som brukar kallas Karl XII:s bibel. A. Noreen hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 13 (1901). Numera anses som otvifvelaktigt, att den s. k. 42-radiga bibeln är ett arbete af de tre första boktryckarne Gutenberg, Fust och Schöffer. 2 Uppf. b. 10: 168 (1906). — jfr BARN(A)-, BILDER-, BLIND-, BRUD-, DJÄFVULS-, FAMILJE-, FATTIG-, FICK-, FOLIO-, FOLK-, FÄLT-, HAND-, HEL-, HUSHÅLLS-, JUBEL-, KONKORDANS-, KUNGA-, KVART-, KYRK(O)-, OKTAV-, POLYGLOTT-, PRAKT-, PROF-, TJÄNARINNE-BIBEL m. fl.
Ssgr [de flesta med motsvarigheter i dan. o. t.]: A: BIBEL-AFTRYCK30~20 l. ~02. (föga br.) = BIBELTRYCK 2. Kronan af Sv. Bibelaftryck är .. den s. k. Gleerupska Jubel-Biblen. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 451 (1866).
-ALMANACKA~1020 l. -ALMANACK ~102. samling af bibelspråk, ett för hvarje dag i året; jfr -KALENDER. Bibel-Almnacka för 1835, innehållande Språk, till betraktande, för hvarje dag i året. Wåhlin (1834; boktitel). Bibelalmanach för kyrkoåret. Ekman (1860; boktitel).
-ANSTALT~20 l. ~02. anstalt (se d. o. 5) för befrämjande af bibelns spridning; jfr -INRÄTTNING. Ber. af Ev. sällsk. comité 1811, s. 12. Den första bibelanstalten grundlades 1710 af friherre von Canstein och ställdes i förbindelse med franckeska barnhuset i Halle. 2 NF 3: 241 (1904).
-ARBETE~020, äfv. ~200.
1) (mindre br.) arbete på l. med bibeln(s öfversättning l. utläggning l. tryckning); jfr -VERK 2. Wi (skulle) gjärna .. se, at Bibelarbetet, som wisse committerade är under händer gifwet .. måtte kunna till et änteligit slut blifwa befodrad. Sv. Merc. IV. 4: 6 (i handl. fr. 1693); jfr 2. (Ett register på tryckfelen i G. I:s o. G. II A:s bibelupplagor) Thet salig .. Konung Karl then Elloffte mig lät få til låns, så lenge Bibelarbetet påstod. Swedberg Schibb. 124 (1716).
2) konkret: bibelverk; bibelöfversättning; bibelkommentar; bibelupplaga. Det vigtiga Kennicotska Bibel-arbetet. Loenbom Sv. bibelöfv. 128 (i handl. fr. 1769). Det stora Gezelianska Bibel-arbetet förtienar så mycket större beröm .., som det är med största flit och granlagenhet utarbetadt. Därs. 102 (1774). Svenska Medeltidens Bibel-Arbeten. (1848; boktitel). Bland svenska bibelarbeten (under medeltiden) är först att nämna (öfversättningen af) pentateuchen. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. III. 2: 455 (1863). Uppf. b. 1: 541 (1873).
-ARKEOLOGISK~10020. 2 NF 3: 310 (1904).
-BAND~2. (bibels Consist. Acad. Abo. ä. prot.) till BAND 16, om pärmar o. rygg på en inbunden bibel; jfr -PÄRM. Bookbindaren M:r Frederich tager alt för myckit för bibelss band. Consist. Acad. Abo. ä. prot. 2: 177 (1659).
-BERÄTTELSE~0200. (mindre br.) berättelse ur bibeln, biblisk berättelse. Bibelberättelser åt små kristne, sammanfattade af en barnvän. Egge (1840; boktitel).
-BETRAKTELSE~0200. betraktelse (se d. o. 1 d) med utgångspunkt i en bibeltext. Under bibelbetraktelser och bön. P. Wieselgren (1847) hos Wieselgren Wieselgren 48. särsk. till BETRAKTELSE 1 d γ; jfr -STUND. Smål. alleh. 1883, nr 143, s. 1. Under bönveckan hålles (i sjömanskapellet) bibelbetraktelse och bön hvarje afton kl. 6. Sundsvallsp. 1886, nr 4, s. 1.
-BOK~2.
1) enskild bok l. skrift af de böcker l. skrifter som tillsammans utgöra bibeln (se d. o. 1); i pl. best. bibelböckerna äfv. = BIBEL 1. Bibel-Commissionen (har) tid efter annan utgifvit öfversättningar af åtskilliga Bibelböcker neml. Job, Salomos Ordspråk (osv.). Theol. quartalskr. 1839, s. 335. (P. Wieselgren) genomgick (i sina predikningar) systematiskt stora delar af bibelböckerna. Wieselgren Vår samt. 174 (1877, 1880). Rudin Ord t. ungd. 2: 60 (1900).
2) i sg., i allm. bl. i best. form = BIBEL 1. Ett ansenligit .. til then Helga Bibel-Bokens tryckande lemnat Legatum. Bib. Föret. (1729; Schneiders uppl.). Evangelii budskap, såsom vi .. genom den oss skänkta bibelboken hafva förnummit det. Fehr Underv. 224 (1894).
3) exemplar af (hela l. ngn del af) bibeln; jfr BIBEL 2, -EXEMPLAR 1. Ber. af Sv. bibelsällsk. com. 1834, s. 6. Bibelböcker (HelBiblar o. N. T.). Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 451 (1866). (Sedan Sv. bibelsällskapet) stiftades (hafva) nära 1,300,000 bibelböcker genom dess försorg blifvit spridda i vårt land. Sv. bibelsällsk. årsber. 1906, s. 11. —
-BOKSTAF(VEN)~20 l. ~02. bibeltext(en) i dess bokstafliga betydelse. Den blinda dyrkan af bibelbokstafven. Bremer G. verld. 1: 195 (1860).
-BUD~2. (föga br.) person som reser omkring o. försäljer l. utdelar biblar; jfr -SPRIDARE. Bibelbudets sånger för 1877. Ahlberg (1876; boktitel). Evangeliska fosterlandsstiftelsens ”kolportörer” och bibelbud genomkorsade landet i alla riktningar, predikande och spridande biblar. NF 10: 446 (1886). ss. namn på tidning. Bibelbudet, Östergötlands Missionstidning. (1877, 1879).
-CITAT~02. citat ur bibeln. Hos mången af våra nyare predikostolsvältalare äro bibelcitaterna vida ymnigare än hos Schartau. Thomander 2: 520 (1828). B. O. Aurelius i Läsn. f. sv. folket 1909, s. 142.
-DIKT~2. dikt med ämne ur bibeln; jfr -RIM. Inflytandet från den fornsaxiska epiken .. kan iakttagas i 700-talets bibeldikter. H. Schück i Världskulturen 3: 390 (1906).
-DRAMA~20. drama med bibliskt innehåll; särsk. om dylikt drama från reformationstidehvarfvet med moralisk l. religiös tendens. Ett litet bibel-drama (sannolikt från sednare hälften af 1500-talet), benämndt: Om Meniskiones skapelse och hennes fall. J. E. Rydqvist i Skandia 7: 235 (1836). Flertalet af skoldramerna (under reformationstidehvarfvet) äro också bibeldramer. Ljunggren Sv. dram. 144 (1864). Liksom mysteriet är bibeldramat i själfva värket en episk berättelse, som för att göras mera påtaglig framstälts i dramatisk eller rättare dialogisk form. Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 220 (1896).
-DRAMATIK~102. Hvarest .. Christendomen framträdt, har troligen bibel-dramatiken inställt sig. J. E. Rydqvist i Skandia 7: 234 (1836).
-DYRKAN~20. (öfverdrifven) dyrkan af bibeln(s bokstaf); jfr BIBLIOLATRI. Den i lutherska kyrkan tämligen allmänna bibliolatrien (bibeldyrkan) .. tillägger bibelordet en magisk kraft, så att det blott behöfver läsas icke begripas, expliceras eller tillämpas. P. J. Böklin (1837) hos Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 2: 378. —
-DYRKARE~200. (Grefve Frölich) studerade Dippels Christianus Democritus och kallade dem, som hyllade kyrkans lära, för bibeldyrkare. Cavallin Herdam. 1: 149 (1854).
-EDITION~102. jfr -UPPLAGA. The äldre Svenska Bibel editioner. J. Wilde hos Halenius Concord. t. NT Föret. 2 (1734). Häggman Tal i Ev. sällsk. 1812, s. 75. PT 1908, nr 288 A, s. 3.
-ENLIG ~20. i öfverensstämmelse med bibeln(s lära); jfr -TROGEN b. Hahnsson (1884).
-ENLIGHET~200 l. ~102. jfr -TROHET.
-EXEGES~102. bibeltolkning (se d. o. 2 a), bibelutläggning. Reuterdahl Inl. t. theol. 399 (1837).
-EXEMPLAR~102. (biblie Thyselius)
1) exemplar af bibeln. Inköpt från Vesterås Boktryckeri 1430 Bibel-Exemplar. Ber. om Vesterås bibelsällsk. stiftn. 15 (1814). Ber. af Sv. bibelsällsk. com. 1834, s. 6.
2) (†) bibelupplaga, bibeledition. Sedan skole de lefrere M. Johanni Rudbeckio och de andre som Biblie Exemplaret förferdige, .. 200 Exemplar. Thyselius Bidr. 158 (i handl. fr. 1616).
-FAST~2. väl hemmastadd i bibeln; jfr -SPRÄNGD 1, -STARK. Lind (1738). Sahlstedt (1773). Kellgren Bref t. Clewberg XXVI (1786). En upplyst, bibelfast och lefvande christen. Ahnfelt Stud.-m. 1: 262 (1857). Det är .. en glädje att få lyssna till en så bibelfast och bibeltrogen naturforskare. Sundelin Bettex 3 (1905).
-FASTHET~20 l. ~02. Hennes bibelfasthet, förtroende til Gud .. och samvetsömma vandel. C. C. Gjörwell (1757) i 2 Skån. saml. 3: 52. Den första läsning, i hvilken hon (dvs. modern) införde honom (dvs. A. T. Lysander), var en bibelläsning, som .. förvärfvade honom en bibelkunskap, en bibelfasthet, som kunde anses höra till de mindre vanliga. M. Weibull (1891) hos Cavallin o. Lysander Sm. skr. IV. —
-FINSKA~20. i den finska bibelöfversättningen af 1642 använd l. för den karakteristisk finska; jfr -SPRÅK 1. Förvandlingen (af i) till e, bruklig i Kustdialekten och Bibelfinskan, är äfven af flere nyare författare antagen. Collan Fin. spr. 18 (1847).
-FOND~2. fond för bekostande af bibeltryck o. bibelspridning. Ber. om Ev. sällsk. 1810, s. 11. Lunds stifts bibelsällsk. handl. 1907, s. 20. —
-FORMAT~02. för (äldre) bibeltryck användt o. för dem karakteristiskt (stort) format. En psalmbok i stort bibelformat. Almqvist Kap. 21 (1838). Dalin (1850). På min tid voro tidningarna nätta och bekväma, oftast i vanligt bibelformat. Nya Nisse 1909, nr 30, s. 4.
-FORSKARE~200. person som ägnar sig åt forskningar i l. om bibeln, i sht om person som sysselsätter sig med vetenskapligt bibelstudium: exeget. Ödmann Str. saml. 1: Föret. 2 a (1785). Det är genom detta verk (dvs. Strödda samlingar ur naturkunnigheten till den heliga skrifts upplysning), der naturforskaren med ens framträder som bibelforskare och grundlig filolog, som han (dvs. Ödmann) gjort sitt namn ryktbart äfven utom Sverige. Böttiger 5: 26 (1867). Vår store bibelforskare Hans Magnus Melin. SDS 1909, nr 50, s. 8. ss. namn på tidskrift. Bibelforskaren(,) tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. (1884, 1909; titel).
-FORSKNING~20. bibelstudium; exegetik. Almqvist (1844). E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 23.
-FRAGMENT~02. fragment af bibeltext. Fullständiga upplagor af de gotiska bibelfragmenten äro först utgifna af Gabelentz och Loebe. Lundborg NT:s text 229 (1899). Bibelfragment på armeniska. V. Knös i Bibelforsk. 1905, s. 126.
-FÄRG~2. i fråga om skriftlig framställning: (gm uttryckssätt, stil osv.) om bibeln påminnande karaktär; jfr -STIL, -TON. Bibeltrons verkan på hjertan och seder behöfver ej bevisas. Sjelfva Rationalisterna erkänna den, genom den falska bibelfärg, de gifva åt sin arma förståndstheori. C. F. Fahlcrantz i 2 Eccl. tidskr. 1840, s. 35.
-FÖRBUD~02. (katolska kyrkans) förbud för lekmän att läsa (l. äga) bibeln l. vissa bibelöfversättningar. NF (1877). Allt sedan bibelförbudet i Toulouse (1229) har samma kyrka (dvs. den katolska) sökt och söker fortfarande hindra församlingen att .. begagna den heliga skrift. Ahnfelt o. Bergqvist Tros- o. sedel. 123 (1895, 1906).
-FÖRBÄTTRING. (†) revision l. förbättring af bibelöfversättning; jfr -REVISION. Ständiga krigsoroligheter .. hade hindrat verkställigheten af en påtänkt allmän Bibel-förbättring. Hallenberg Hist. 4: 853 (1794). Kongl. Instructionen för Bibelförbättringen. H. Hellman i Theol. quartalskr. 1836, s. 247.
-FÖRENING~020. förening för spridande af bibeln l. för upprätthållande af dess auktoritet; jfr -SÄLLSKAP. Nordisk bibelförening (stiftad 1901 med syfte att motarbeta den s. k. negativa bibelkritiken). Bibel-Föreningen i Neuenhoff i Schlesien. Sv. bibelsällsk. månadsbl. 1825, s. 49. Stadgar för Grythytte Bibel-Förening, uprättade .. 1830 (titel).
-FÖRKLARARE~0200. jfr -TOLK 2. De dikter .. och slägtregister .., som (enl. Paulus i 1 Tim. 1: 4) borde undvikas, förstås af Bibelförklarare på olika sätt. Ödmann Str. förs. 1: 430 (1800). Bergstedt Wiseman 335 (1853).
-FÖRKLARING~020. utläggning af bibeln l. bibelställe(n); jfr -TOLKNING 2 a. Cabala, Judarnas mörka bibel-förklaring. Lind (1749; under cabale). I protestanternas messa (är) bibelförklaringen .. hufvudsak. Rydqvist Resa 217 (1838). Mystiska och allegoriska bibelförklaringar. Agardh Theol. skr. 1: 40 (1842, 1855). Derjemte förekommer i skolestugorna (i början af 1500-talet efter reformationens införande) bibelförklaring för klerkernas undervisning. Wahlfisk Katek. underv. 9 (1889). särsk.
a) (föga br.) konkret: bibel(bok) med kommentar. Ett nytt verk, en populärt-praktisk Bibelförklaring. 2 Eccl. tidskr. 1840, s. 145.
b) andaktsstund (i kyrka l. annan andaktslokal l. i enskildt hem) vid hvilken bibelutläggning är det väsentliga; jfr -STUND. DA 1793, nr 214, s. 2. Mitt hufvudsakliga gjöromål är nu att predika, och att hvarje söndag hålla bibel förklaring en half timma. Choræus Bref 119 (1802). Bibelförklaring hålles I S:t Pauli kyrka (i Malmö): i dag onsdag kl. 7 e. m. af Kyrkoh. (N. N.). SDS 1894, nr 303, s. 3 (annons).
-GEOGRAFISK~1020. jfr BIBLISK-GEOGRAFISK. Bibelgeografiska namn med sekundär användning i nysvenskan. Hjelmqvist (1904; boktitel).
-GLOSSA~20. om ä. förh.
a) öfversättning af enstaka ord i marginalen l. mellan raderna i (latinsk) bibelhandskrift.
b) (eg. i marginalen af en bibel skrifven l. tryckt) kommentar till l. utläggning af ett bibelställe. Birgittinerpredikan, som i principen samt möjligen ock i enskilda detaljer synes vara helt och hållet bygd på Mathias bibelglossor. Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 72 (1895).
-GRANSKNING~20. (mindre br.) jfr -REVISION. Personer, hvilke kunde vara et så granlaga ärende, som en Bibel-granskning, fulkomligen vuxne. J. Serenius (1768) hos Loenbom Sv. bibelöfv. 116. —
-GREKISKA~200. i nya testamentets grundtext o. i septuaginta använd o. för dessa (i förh. till den klassiska litteraturen) utmärkande grekiska; jfr -SPRÅK 1. Den litteratur, vi förut (dvs. före papyrusfynden) ägde på nämnda språk (dvs. sengrekiska), bestod endast af Nya Testamentet och Septuaginta, och språket har med anledning däraf kallats bibelgrekiska. R. Röding i Sv. hum. förb. skr. 13: 16 (1909).
-HANDBOK~20 l. ~02. hjälpreda vid användandet af bibeln; jfr -NYCKEL. Bibelhandbok .. Innehållande: Bibelställen, ordnade efter ämnen i alfabetisk ordning. Backman (1881; boktitel). särsk.: redogörelse för de bibliska böckernas författare, innehåll o. d. Bibel-Handbok, eller Anvisning till Bibelns kännedom för Lärare och Lärjungar, af Friedrich Atzerodt. Carlson (1839, 1848; boktitel). Bibelhandbok eller inledning till den heliga skrift af Joh. Aug. Berg. (1856, 1880; boktitel). Kort bibelhandbok, afsedd för folk- och nattvardsskolor. Thunblad (1892; boktitel).
-HANDSKRIFT~20 l. ~02. jfr -KODEX, -MANUSKRIPT. NF (1877). Codex Argenteus, den värdefullaste bibelhandskrift Sverige äger. Lundborg NT:s text 227 (1899).
-HISTORIA~0200.
1) (mindre br.) historia om bibeln l. bibelöfversättningar. Svenska Bibel-Historien i sammandrag. Alnander Theol. bibl. 2: 162 (1772).
2) (föga br.) biblisk historia (se BIBLISK 5); jfr -KRÖNIKA. Martin Grulichs .. Bibel-Historia, eller Kort, dock tydlig underrättelse om de Bibliska Böcker efter de Judiska Händelsers ordning. Wijkström (1779; boktitel). Z. Topelius (1883) i Förh. o. upps. 21: 192. Strindberg Hafsb. 174 (1890).
-HISTORISK~020. jfr BIBLISK-HISTORISK. Jag (har) sökt ordna de af mig behandlade namnen i bibelhistorisk följd. Hjelmqvist Bibl. pers. namn X (1901).
-HUSAR. (†) = -RYTTARE. Weste (1807; betecknadt ss. skämts.).
-INRÄTTNING ~020. (mindre br.) jfr -ANSTALT. Uti åtskilliga delar af Riket började (man), genom egna Bibel-Inrättningar .. medverka till befordran af samma .. syftemål (dvs. bibelspridningen). Ber. om bibelsällsk. uppk. 9 (1818).
-KALENDER~020. jfr -ALMANACKA. Bibelkalender, eller anvisning till en sådan indelning af den heliga skrifts canoniska böcker, att de kunna genomläsas under loppet af ett år. (1858; boktitel).
-KANON~20. (samling af) bibelns kanoniska böcker. NF (1877). Ekbohrn Främ. ord (1904).
-KATEKES~102. (förr) kort framställning i frågor o. svar af innehållet i bibelns böcker. Bibel-Kateches, det är Kort och tydlig Underrättelse om den Heliga Skrifts innehåll, författad af d:r F. A. Krummacher. Uddén (1827, 1833; boktitel). Den indelning af Gamla testamentets profeter, hvilken skolans bibelkatekes uppställde. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 329 (1877).
-KLASS~2. [jfr eng. bibleclass] grupp af personer som sammankomma för gemensamt studium af bibeln. Hammarsköld Dixon Amer. 2: 150 (1868). En jungfruförening (var) samlad till en bibelklass. AB 1890, nr 49, s. 2.
-KODEX~20. jfr -HANDSKRIFT. Likväl finnas äfven lektionarier, som vittna om äldre textformer, beroende på att de bibelcodices, efter hvilka de afskrifvits, innehållit sådan text. Lundborg NT:s text 166 (1899).
-KOMMENTAR~102; jfr -TOLKNING 2 b. Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 70 (1895).
-KOMMISSION~102. antal personer med (officiellt) uppdrag att granska en äldre bibelöfversättning l. att utgifva en ny; oftast om den med få afbrott sedan 1773 i Sverge bestående kommissionen för utgifvande af en ny svensk bibelöfversättning; jfr -KOMMITTÉ, -NÄMND slutet, -SAMFUND 1, -ÖFVERSÄTTNINGS-KOMMISSION. Alle desse, som et så vigtigt, dem sielfva och Riket hedrande verk (dvs. bibelrevisionen) sig åtogo, kunde, igenom Kongl. Maj:ts Nådiga Constitutorial, komma at utgöra en Bibel-Commission, som hade sit säte i Stockholm eller Upsala. J. Serenius (1768) hos Loenbom Sv. bibelöfv. 118. Kongl. Maj:t har .. uppå Riksens Ständers underdåniga tilstyrkande, för godt funnit, at låta uti en så kallad Bibel-Commission sammankalla (följande personer). Instr. f. bibelkom. 1773, Inl. s. 1 b. Från 1861 ledamot af bibelkommissionen. Wieselgren Vår samt. 197 (1879, 1880). B. F. Westcott .. och F. J. A. Hort .., båda medlemmar af den engelska bibelkommissionen. Lundborg NT:s text 125 (1897). Nya testamentet(.) Proföfversättning utgifven af Bibelkommissionen. (öfv. 1907; titel).
-KOMMITTÉ~102. (föga br.) bibelkommission; jfr -ÖFVERSÄTTNINGS-KOMMITTÉ. Innehafvaren af den orientalistiska professionen i Upsala arbetade nästan hela 1830-talet i bibelkomiténs tjenst. Wieselgren Vår samt. 194 (1879, 1880). Finska bibelkomitén. NF 7: 652 (1883).
-KOMMUNIST~102. medlem af en i Amerika på 1830-talet stiftad religiös sekt med kommunistiska principer, perfektionist. Ett sällskap reformatörer, som med afseende på sina dogmer kalla sig perfektionister, men i socialistiskt hänseende bibel-kommunister. Hammarsköld Dixon Amer. 2: 135 (1868). Dessa bibelkommunister, såsom de äfven benämndes, (införde) den fria kärleken, så att hvarje kvinna inom samfundet betraktades såsom hvarje mans hustru. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 170 (1891). 2 NF (1904).
-KONKORDANS~102.
1) ordbok öfver bibelns ordförråd l. öfver de ting l. förhållanden l. idéer som omnämnas l. framställas i bibeln med angifvande af alla l. de viktigaste ställena, där hvarje särskildt ord förekommer l. hvarje ting osv. omnämnes. Büchners Bibel-Concordans. Nygren Concord. Förord (1868). (Halenius') namnkunnigaste arbete var hans stora bibelkonkordans i tre folioband. NF 6: 532 (1882).
2) [efter titeln på mäster Mattias' arbete: Concordancie super totam Bibliam] (om ä. förh.) bibelkommentar. (Handskriftens) innehåll är det samma som det, hvilket vi kunna förutsätta för Matthias' bibelkonkordans. Schück Sv. lit.-h. 1: 155 (1886).
-KONKORDANS-ARBETE—101~020, äfv. ~200. Halenius Concord. t. GT Fört. 13 (1742).
-KORT~2. (mer l. mindre dekorativt utstyrdt) kort med påtryckt(a) bibelspråk. Sthms missionsbl. 1890, nr 48, s. 3 (annons).
-KRISTEN~20. [jfr eng. bible-Christian] kristen som i sin uppfattning (närmast) bestämmes af bibeln (mindre af ett utveckladt dogmsystem). Jag är hvarken en kyrko-kristen eller ens en bibel-kristen, ehuru så mycket af en kristen, att jag kan finna uppbyggelse i både kyrka och bibel. Geijer 8: 698 (1843; uppl. 1874—76). Luther var en bibelkristen .., men likväl satte han Kristus öfver bibeln. Beskow Pred. 607 (1901).
-KRISTENDOM~200 l. ~102. kristendom som till sin uppfattning (närmast) bestämmes af bibeln. (Bellmans) religiositet sväfvade på gränsen mellan Natur-religion och Bibel-Christendom. Atterbom Siare VI. 1: 67 (1852). Endast den mest bornerade egenkärlek kan det falla in .. att betvifla den gamla bibelkristendomens tillräcklighet för dem som af hela sitt hjerta älska och omfatta den. Samtiden 1872, s. 493.
-KRITIK~02. särsk.: gren af teologien med uppgift dels att kritiskt granska själfva bibeltexten dels att undersöka de bibliska böckernas ålder och historiska värde. Den högre bibelkritiken (historisk kritik), den lägre bibelkritiken (textkritik). Den moderna, den negativa bibelkritiken. Bibelcritik och bibelexeges ansågos (af katolikerna i 18:de årh.) icke längre för umbärliga. Reuterdahl Inl. t. theol. 399 (1837). Bibelkritiken. Personne (1900; boktitel).
-KRITIKER~200. (Bibeln,) hvilkens äldsta blad enligt de resultat, till hvilka de nyaste bibelkritiker kommit, äro öfver 3,000 år gamla. Klein Rubbar bibelkritiken vår tro? 6 (1899). N. Thorén i Lunds stifts bibelsällsk. handl. 1907, s. 18. —
-KRITISK~20. (Man hade) uppmanat honom (dvs. V. Rydberg) att fortsätta sina bibelkritiska arbeten. Vetterlund Stud. o. dikt. 136 (1896, 1901). Den bibelkritiska forskningen. Personne Bibelkritiken 5 (1900).
-KRÖNIKA~200. (biblie- Bure) jfr -HISTORIA 2. Gambla Svenska Biblie-Krönikan. J. Bure (c. 1600) i Sv. medelt. bibelarb. 1: 595 (om en öfv. af pentateuken med historisk inledning). En liten Bibel-Chrönika, eller Kort Utdrag af den Heliga Skrifts Berättelser och Lärdomar .. efter Grundtvig. (1832, 1842; boktitel).
-KUNNIG~20. jfr -LÄRD. En Bibelkunnig qvinna. Kolmodin Qv.-sp. 2: 490 (1750). Dalin (1850).
-KUNSKAP ~20 l. ~02. jfr -KÄNNEDOM. Min mor .. hade mycken Bibelkunskap. Hedborn Minne 13 (1835). Handledning i Bibelkunskap. Af J. Ph. T. Fresenius. Stenman (1844, 1861; boktitel). Vidsträckt bibelkunskap. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. III. 2: 411 (1863). Lärobok i bibelkunskap. Flodman (1899; boktitel).
-KURS~2. kurs i bibelkännedom. Beskow Till de unga 31 (1904).
-KVINNA~20. [jfr eng. bible-woman] kvinna som, vanl. i anslutning till ett frikyrkligt samfund l. dyl. församling, arbetar bland de fattiga o. därvid i sht gm bibelläsning söker vinna dem för kristendomen. Trons hvila 1885, nr 1, omslag s. 3. Bibelkvinnan Augusta Askerlund afsomnade stilla och fridfullt. GHT 1894, nr 34 A, s. 1.
-KVINNO-HEM—10~2. Förening för Bibelqvinnohemmet och dess verksamhet för fallna qvinnor. (1877; titel på föreningsstadgar). Elsa Borg (kallades) 1875 att förestå det bibelkvinnohem, som efter engelskt mönster då upprättats i Hvita Bergen. AB(L) 1909, nr 46 A, s. 7.
-KVINNO-MISSION—10~02. verksamhet som utöfvas af bibelkvinnor. NF 19: 1016 (1896).
-KÄNNARE~200. Dalin (1871; under biblist). Fries Mott Bib. stud. 10 (1899). 2 NF 3: 312 (1904).
-KÄNNEDOM~200 l. ~102. jfr -KUNSKAP. Sv. bibelsällsk. månadsbl. 1825, s. 72. Bolin Statsl. 1: 171 (1870). Bibelkännedom. Utläggning af hufvudafdelningarna i den hel. skrift och inledning till de bibliska böckerna af D:r Robert Kübel. Löfgren (1895; boktitel). Schück Ur g. ppr 6: 26 (1904).
-LEKTIE~200. (i fråga om ä. förh.) (läsning l. sjungande af ett) stycke ur bibeln. Undervisningen var ännu .. inskränkt till .. de söndagliga bibellektierna. Hollander Sv. underv. hist. 1: 185 (1884).
-LEKTION~02.
a) (i fråga om ä. förh.) = -LEKTIE. (År 1529) bestämdes, att i domkyrkan (i Växiö) skulle en bibellektion dagligen ega rum. Arcadius Vexjö lärov. 10 (1889).
b) lektion i bibelkunskap. Neander Handledn. 1: Förord III (1892).
-LITTERATUR~1002. (bibeln o.) litteratur om bibeln. Kronan af vår nya Bibellitteratur är dock: Den Heliga Skrift i beriktigad öfversättning och med förklarande anmärkningar af H. M. Melin. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 464 (1866).
-LÄRA~20. i bibeln framställd l. bibelenlig lära. Bibel-Läran om Treenigheten (osv.). Häggman Tal i Ev. sällsk. 1812, s. 19. —
-LÄRD~2. jfr -KUNNIG. En andaktsrik och bibellärd christen. Atterbom Siare 1: 53 (1841). Almqvist (1844: ungefär liktydigt med Bibelfast, men af något högre stil). Dalin (1850). i substantivisk anv. Bergstedt Wiseman 344 (1853).
-LÄSANDE~200, n. Bibelläsandet bör .. begynnas med bön. Schartau Ant. 223 (1801).
-LÄSANDE~200, p. adj. Nyström Bibl. ordb. Föret. 1 (1868). Den olärda bibelläsande allmänheten. E. Stave i Bibelforsk. 1906, s. 254.
-LÄSARE~200. En Guds ords älskare och flitig Bibel-Läsare. J. Wilde hos Halenius Concord. t. NT Dedic. 3 a (1734). (Axel Oxenstierna) var en stor bibelläsare. Geijer II. 4: 460 (1836). Historisk-Geografisk-Exegetisk Handbok för Bibel-Läsare. Ljungberg (1861; boktitel). N. Thorén i Lunds stifts bibelsällsk. handl. 1907, s. 3. —
-LÄSNING~20. En husfar bör med gudlig nijt som prest i huset vara, / och bibelläsning, bön och sång bland folket aldrig spara. J. G. Hallman Vitt. 183 (1735). At (i en skola) börja med bön och bibelläsning är nyttigt och angelägit. Höpken 2: 741 (1779). All kristlig religionsundervisning (förutsätter) en mer eller mindre omfattande bibelläsning. Tegnér 3: 376 (1836). SFS 1894, nr 94, s. 2.
-LÄSNINGS-STUND—10~2. bibelstund. Söndags morgonen hölts, med någre Negrer, en bibel-läsningsstund öfver Nya Testamentet. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 2: 177 (1788).
-LÄXA~20. stycke i bibeln som gifves lärjungar till öfverläsning. Almqvist (1844). Kindblad (1867).
-MANUSKRIPT~102. jfr -HANDSKRIFT. I Angamali, en syrisk stad, träffade Förf. flera gamla syriska bibelmanuscripter. Sv. lit.-tidn. 1817, s. 384. (Man) började .. fram i medeltiden förse bibelmanuskripter med en hel exegetisk apparat. Lundborg NT:s text 67 (1897).
-MENING~20. (knappast br.) hvad bibeln meddelar l. vill meddela. Bibelmening .. Meningen, förståndet, tanken, som befinner sig i den Hel. Skrifts uttryck. ”Den inre bibelmeningen måste andligen fattas.” Almqvist (1844). Den yttre och den inre bibelmeningen. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-MÖTE~20. uppbyggelsemöte med bibelförklaring l. bibelsamtal; jfr -STUND. (Man önskade) se hur den vackra, firade fröken Barneken tog sig ut som värdinna på ett bibelmöte. Roos Gm skugg. 126 (1891).
-NYCKEL~20. (mindre br.) bibelhandbok; i sht i boktitlar. Bibelnyckeln eller biblisk ordbok i sammandrag. Nyström (1887; boktitel). Förstår du då, hvad du läser? .. Liten bibelnyckel för gammal och ung. Lönegren (1897; boktitel).
-NÄMND~2. nämnd utsedd att granska en bibelöfversättning. Den af Kyrkomötet tillsatta bibelnämnden. Kyrkomöt. prot. 1903, s. 487. särsk. (knappast br.) bibelkommission. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 499.
-ORD~2.
1) (mindre br.) ord (uteslutande l. hufvudsakligen) förekommande i bibeln l. i bibelöfversättning. Resplendency, .. (bibel-ord). Serenius (1734; under resplendent).
2) utsaga i bibeln; stycke ur bibeln; jfr -SPRÅK 2, -STÄLLE. C. J. Lundvall i Vesterås bibelsällsk. årsber. 1835, s. 19. Almqvist (1844). Du stilla hem, .. / Der qväll och morgon husbonds- och tjenstefolk / Tillsammans trädde, böjde kring bordet knä, / Och fadren läste böner och bibelord! Kræmer Diamant. 66 (1857). Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 70 (1895).
3) sg. best.: den heliga skrift, bibeln (se d. o. 1). Nyttan af Bibelordets utspridande. Blomdahl (1815; boktitel). De som flitigast läsa bibelordet äro desamme som flitigast läsa andeliga skrifter. Thomander 2: 560 (1830). Redan vid sitt första framträdande ställde sig boktryckerikonsten i bibelordets tjänst. Lundborg NT:s text 99 (1897).
-PARAFRAS~102. Schück Sv. lit.-h. 1: 155 (1886). Denna (angelsaxiska) hymnpoesi (fr. 600-talet) var förberedelsen för den kristligt episka diktning, som började med det nästa århundradet, bibelparafraser, ännu hållna i samma stil som den gamla, hedniska epiken. Dens. i Världskulturen 3: 390 (1906).
-PARODI~102.
1) konkret: parodisk(t) dikt l. prosastycke med ämne ur bibeln. Bibelparodier. Erdmann Bellman 298 (1899; kapitelrubrik). Levertin Sv. gestalt. 151 (1903).
2) abstr.: parodisk diktning med ämnen ur bibeln. Bellman hade fått smak för bibelparodien. Erdmann Bellman 312 (1899). 2 NF 2: 1286 (1904).
-PARODIKER~0200. författare af bibelparodier. Schück Ur g. ppr 6: 26 (1904).
-PARODISK~020. Med Konung Pharao .. öppnade Vitalis raden af sina bibelparodiska stycken. Ljunggren i SAH 50: 177 (1874). Det bibelparodiska låg (på 1760-talet) i tidsandan. Levertin Sv. gestalt. 151 (1903). Redan Dalin, som kom till världen ett år efter Linné, började det bibelparodiska skämtet. Dens. Linné 37 (1906).
-POESI ~102. Att döma af litteraturen synes åtminstone känslan för bibelpoesien och bibeltonen hafva dött ut med de manhaftiga och fromma Karolinerna. Levertin Linné 37 (1906).
-PÄRM~2. jfr -BAND. Thomander 1: 468 (1841).
-REVISION~102. revision af bibelöfversättning; jfr -FÖRBÄTTRING, -GRANSKNING. Den 17 Octob. 1696 fann Konungen (dvs. K. XI) sig föranlåten å nyo anbefalla Biskoparne Carlsson i Vesterås (m. fl.) .. at skynda med Bibel-Revisionen. Loenbom Sv. bibelöfv. 86 (1774). Handlingar angående bibelrevisionen. SFS 1903, nr 56, s. 16.
-RIM~2. jfr -DIKT. Den gamle prosten Kolmodins såsom gamla dalmålningar troskyldiga och lustiga bibelrim. Levertin Sv. gestalt. 44 (1903).
-RYTTARE~200. (knappast br.) person som gärna späckar sitt tal l. sin framställning med bibelcitat; jfr -HUSAR. Bibelryttare .. Predikant, hvars predikningar äro öfverlastade med bibelspråk. Dalin (1850; angifvet ss. familjärt, skämtvis användt o. föga br.). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).
-SAMFUND~20 l. ~02.
1) (†) = -KOMMISSION. (Tingstadius) utnämdes nu äfven till ledamot af Bibel-samfundet. Brinkman i SAH 13: 139 (1828).
2) (föga br.) = -SÄLLSKAP. Underhandlingar om ett bibelsamfunds upprättande. E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 56 (om norska förh.).
-SAMTAL~20 l. ~02. samtal öfver bibeln. särsk.: andaktsstund (i hem l. kyrka l. annan andaktslokal) med samtal öfver ngt stycke ur bibeln; jfr -STUND. I Nya Bönsalen vid Kungsgatan kl. 10 f. m. Bibelsamtal. Smål. alleh. 1883, nr 17, s. 1 (annons). (Det blef) för honom möjligt att .. i sitt hem anordna bibelförklaringar och bibelsamtal. Roos Gm skugg. 125 (1891). GHT 1895, nr 232 B, s. 2.
-SATS~2. (föga br.) jfr -SPRÅK 2. Almqvist Prest. ställn. 13 (1840). Huru ofta ligger ej ändock i den korta bibelsatsen oändligt mycket mera qvar, än predikanten förmått taga derur? Böttiger 4: 231 (1859).
-SCEN~2. I gafvelstyckenas alla nicher märkas bibelscener och helgonskildringar. Brunius Metr. 177 (1854).
-SKRIFT~2. skrift l. traktat om (språk i l. stycke ur) bibeln. Almqvist Tre fruar 2: 53 (1842).
-SOCIETET~1002 l. ~0102. [jfr eng. bible society] (i sht om eng. förh., mindre br.) bibelsällskap. Edenburgska Bibel-Societeten. Ber. om Ev. sällsk. 1810, s. 12. Engelska Bibel-Societeten i London. Ber. om sv. bibelsällsk. uppk. 4 (1818). Bruunmark .. (ville) tillförsäkra sig gillande och gynnande på högsta ort för sitt arbete på bibelsocieteters inrättande i landet. E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 40.
-SPRIDARE~200. jfr -BUD. Den ryktbare katholske Bibelspridaren Dr. Leander van Ess' i Darmstadt correspondence. Sv. bibelsällsk. månadsbl. 1825, s. 57. Hedenstierna Jönsson 155 (1894).
-SPRIDNING~20. Sv. bibelsällsk. månadsbl. 1825, s. 5. Bibelspridningen är en protestantisk predikan. Genberg 2: 110 (1855). Ett svenskt samfund för bibelspridning. E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 12.
-SPRÅK~2. [jfr d. bibelsprog, holl. bibelspreuk, t. bibelsprache o. bibelspruch]
1) [jfr motsv. anv. i d. samt t. bibelsprache] i (gamla o. nya testamentets grundtext l.) en bibelöfversättning användt l. för den utmärkande språk (i motsats till profanlitteraturens); jfr -FINSKA, -GREKISKA, -SVENSKA, äfvensom -STIL. Ho finner ju icke, at imellan vårt Bibel-språk, Vitterhets-språk och Lags-språk är märklig skiljnad? Brunkman Sv. gram. 47 (1767). Vårt gamla kärnfulla bibelspråk. Tegnér 6: 63 (1826). Bibelspråket, och dess dotter Kyrkospråket. Knös Sv. bibelöfv. 14 (1861). (Ordet) dumbe, som uteslutande tillhör bibelspråket. Kock Akc. 2: 387 (1885). Rundgren i 3 SAH 8: 178 (1893).
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. holl. samt t. bibelspruch] enstaka (kort) uttalande l. utsaga l. vers i bibeln; jfr -ORD 2, -SATS, -STÄLLE, -VERS. Rademine Knigge 3: 149 (1804, 1810). Bibelspråket: ”mitt rike är icke af denna verlden”. A. Cronholm i SKN 1842, s. 150. (Kristendomsundervisningen skall omfatta) Luthers lilla katekes under sammanställning med den antagna utvecklingen och dertill hörande bibelspråk. SFS 1894, nr 94, s. 2.
-SPRÄNGD~2, p. adj.
1) [jfr SPRÄNGLÄRD] (hvard.) om person: väl bevandrad i bibeln; jfr -FAST. Weste (1807; angifvet ss. skämtvis användt). Almqvist (1844; angifvet ss. nyttjadt bl. i det lägre språket). Ack, hvad du är förbannadt bibelsprängd! Hagberg Shaksp. 3: 126 (1848). Dalin (1850; angifvet ss. br. bland det lägre folket o. familjärt). (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 460 (1880). Lundell (1893).
2) (†) om framställning: späckad med bibelcitat. Dalin (1850; angifvet ss. föga br.). (F:s) bibelsprängda absurditeter. Bolin Statsl. 2: 55 (1871).
-STARK~2. hemmastadd i bibeln; jfr -FAST. Brunius Sk. konsth. 530 (1850). Bibelstark var han (dvs. Gunnar Wennerberg) i ordets högsta mening. Annerstedt i 3 SAH 17: 97 (1902).
-STIL ~2. jfr -SPRÅK 1, -SVENSKA, äfvensom -FÄRG, -TON. Man bör .. hafva ingen försyn för oförnuftet, antingen det finnes i Lagbok, Bibelstyl äller annat. Brunkman Sv. gram. 90 (1767). (Miltons) hela diktning .. kulminerar med det storslagna, nästan i bibelstil skrifna religiösa eposet ”Paradise lost”. 2 NF 7: 559 (1907).
-STUDIE~200. uppsats öfver bibeln l. ett ställe l. en person l. en fråga i bibeln. —
-STUDIUM~200. bibelforskning. Münscher Kyrkoh. 61 (1814). Många .. tro, att de icke kunna egna en half timme om dagen åt bibelstudium. Fries Mott Bib. stud. 7 (1899). (Det har) framhållits .. att bibelstudiet mycket har att lära af papyrosforskningen. R. Röding i Sv. hum. förb. skr. 13: 24 (1909).
-STUND~2. andaktsstund med bibelläsning o. bibelbetraktelse; jfr -BETRAKTELSE slutet, -FÖRKLARING b, -LÄSNINGS-STUND, -MÖTE, -SAMTAL. S:t Johannis Epistlar i Bibelstunder förklarade af W. F. Besser. Elmblad (1860; boktitel). En bibelstund i sammanhang med morgonbönen. Redog. f. skolmötet i Sthm 1876, s. 23. Bibelstunder med barnen. Anderson (1898; boktitel).
-STYCKE~20. stycke i l. ur bibeln. H. Reuterdahl i SKN 1842, s. 305. Den bibelkritiska forskningen blir icke så sällan bestämmande för öfversättningen, uppfattningen och tolkningen .. af längre bibelstycken. Personne Bibelkritiken 5 (1900).
-STÄLLE~20. språk l. stycke i l. ur bibeln; jfr -SPRÅK 2. Melin Pred. 1: 54 (1844). Läran om förutbestämmelsen .. som Calvin grundar på lösryckta bibelställen. Bremer G. verld. 1: 195 (1860). Dunkla bibelställen. Böttiger 5: 15 (1867). Den hebreiska historien om Jeftas dotter, hvilket bibelställe folkboken Gråkappan åberopat. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 432 (1879). E. Stave i Bibelforsk. 1905, s. 102.
-SVENSKA~20. i (äldre) sv. bibelöfversättningar använd l. för dessa utmärkande (från profanspråket i fråga om ordval, former, stil osv. skild) svenska; jfr -SPRÅK 1, -STIL. Inflytelser från vår ålderdomliga bibelsvenska eller från vårt religiösa språk i allmänhet. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 353 (1891). De flesta af dem (dvs. nyss omnämnda abstrakter på -else) tillhöra uteslutande (eller så godt som uteslutande) det religiösa språkbruket (bibelsvenskan, kyrkosvenskan). Cederschiöld Verbalabstr. 75 (1908).
-SÄLLSKAP~20 l. ~02. [liksom d. bibelselskab, t. bibelgesellschaft närmast efter eng. bible society] sällskap med uppgift att trycka o. sprida bibeln; jfr -FÖRENING, -SAMFUND 2, -SOCIETET. Västerås bibelsällskap (Sverges äldsta, stiftadt 1813). Svenska bibelsällskapet (stiftadt 1815). Lunds osv. stifts bibelsällskap. Det i London inrättade Bibel-Sällskap. Ber. om Ev. sällsk. 1810, s. 9. Sällskapet bär namn af Vesterås Bibel-Sällskap. Vesterås bibelsällskap, Anmälan 1 (1813). Brittiske och Utländske Bibel-Sällskapet i London. Därs. 4. Berättelse och Redovisning af Biträdande Bibel-Sällskapets i Gefle Utskott (1819; boktitel). Den gemensamma protestantiska omsorgen för bibelspridning har .. (efter 1804) öfvergått till de öfverallt inrättade bibelsällskaperna. Anjou Kyrkoh. 89 (1842, 1867). Lunds Stifts Bibelsällskaps Handlingar. (1872 ff.; boktitel). jfr AUXILIÄR-, BITRÄDES-, FRUNTIMMERS-BIBELSÄLLSKAP.
-TAFLA~20. (biblie- Ant. saml.) tafla med ämne ur bibeln. Hafwer Valentin kopperstickere bekommitt vdi tryckere löhn för 20096 Biblietaflor han trychtt hafwer .. 602 7/8 daler. Ant. saml. 147 (c. 1620). Beskow Greta 13 (1901).
-TAL~2. (numera mindre br.) tal om l. öfver bibeln, i sht dylikt tal hållet vid ett bibelsällskaps sammankomst. C. P. Hagberg i Tegnérs ppr 87 (1817). B. Agardhs bibeltal. 2 Eccl. tidskr. 1840, s. 37.
-TEOLOG~102.
a) vetenskapsman som sysslar med bibelteologi (se d. o. a). Denne celebra bibeltheologs (dvs. J. T. Becks), på en sund exegetik djupt grundade forskningar. Ingman Om det bibl. trosbegr. 3 (1860); jfr b.
b) benämning på den tyske teologen J. T. Beck († 1878) i Tübingen o. anhängare af hans åskådning; jfr SKRIFT-TEOLOG. Den teologiske lärare, som på honom (dvs. A. H. Cremer) öfvat mest inflytande, var .. ”bibelteologen” J. T. Beck. 2 NF 5: 848 (1906).
-TEOLOGI~1002 l. ~0102.
a) gren af teologien som utforskar o. i systematisk form framställer bibelns etiska o. dogmatiska innehåll (i dettas historiskt-genetiska utveckling), biblisk teologi. Bibeltheologien förklarar sig obunden af bekännelseskrifterna och håller sig till den religiösa urkunden eller bibeln, hvilkens lära den söker att bringa i ett vetenskapligt system. Klockhoff E. skr. 200 (1866). Såsom målsmän för en biblisk teologi eller ”bibelteologi” af mera konservativ art .. må räknas .. Bengel .., Oetinger, Oehler och framför allt Beck. 2 NF 3: 311 (1904); jfr b.
b) benämning på den teologiska åskådning som hylla(de)s af den tyske teologen J. T. Beck († 1878) i Tübingen o. hans skola. Beck .. var hufvudrepresentanten för den från den schwabiska teosofien uppvuxna bibliska realismen eller bibelteologien. NF 2: 1137 (1904).
-TEOLOGISK~1020. adj. till -TEOLOG(I).
b) till -TEOLOG(I) b. Den s. k. bibel-teologiska skolan .., som .. sträfvar att direkt ur skriften hämta fram ett gudomligt sanningssystem. 2 NF 6: 625 (1906).
-TEXT~2.
1) om viss textform af bibelns böcker, textredaktion af bibeln; äfv. om textform af bibelöfversättning. Bergstedt Wiseman 340 (1853). S. Söderberg i Öfvers. af Filol. sällsk. i Lund förh. 1881—1888, s. 82 (1883, 1890; om den isl. bibelns text i förh. till det talade språket). Biskop Lucifers i Cagliari .. bibeltext. Lundborg NT:s text 204 (1899). (Masoreterna) arbetade med yttersta samvetsgrannhet på framställandet af en tillförlitlig bibeltext. Personne Bibelkritiken 23 (1900).
2) bibelställe; i sht bibelställe som användes l. skall användas ss. utgångspunkt för utläggning l. predikan. Då hans (dvs. J. O. Wallins) mäktiga stämma låtit en bibel-text genomljuda templet, genomträngdes äfven hjertat af känslan: här bor Gud, här är himmelens port. B. v. Beskow (1840) hos Wallin 1 Pred. 1: XXI. Hans Maj:t har Sjelf utvalt och förordnat om de Bibel-texter, som vid gudstjensten (till firande af slaget vid Narva) komma att användas och utläggas. Crusenstolpe Tessin 3: 247 (1847). Gemensamma bibeltexter för söndagsskolan under år 1887 (1886; boktitel).
-TOLK~2. jfr -TOLKARE.
1) öfversättare af bibeln. Almqvist (1844). Icke att försköna, men att förtydliga ansåg han (dvs. S. Ödmann) för en bibeltolks hufvudpligt. Böttiger 5: 40 (1867).
2) person som utlägger l. kommenterar bibeln; i sht ss. namn på böcker med populärt-exegetiskt innehåll; jfr -FÖRKLARARE, -UTLÄGGARE. Almqvist (1844). Bibel-Tolken. Petersson (1863; boktitel). Praktisk bibeltolk(,) bearbetad efter .. Gray's ”Biblical Museum”. Truvé (1878, 1900; boktitel).
-TOLKARE~200. jfr -TOLK.
1) öfversättare af bibeln. Möller (1790). Den som känner de afskräckande svårigheter, som möta en Bibeltolkare .., han kan ej annat än med fägnad se vår Heliga Skrift nu tolkad i all sin ursprungliga och rena enfald, utan fremmande tillsatser. Polyfem V. 9: 2 (1812). Begge hafva de (dvs. Tingstadius o. Ödmann) .. i rikligt mått gagnat en efterföljande tids svenska bibeltolkare både med sina mödor och med sina misstag. Böttiger 5: 43 (1867).
2) person som utlägger bibeln. Möller (1790). (J. Terserus) kallades .. till en teologieprofessur i Upsala, der han såsom lärd bibeltolkare .. blef en af tidens mest bemärkta män. Schybergson Finl. hist. 1: 540 (1887). jfr: Ett rent och fromt sinne (är) den oumbärligaste, stundom äfven den bäste bibeltolkaren. Tegnér 4: 139 (1825).
-TOLKNING ~20. jfr -ARBETE, -VERK.
1) om öfversättning af bibeln; jfr -ÖFVERSÄTTNING.
a) abstr. Personer, vuxna att verkställa en rätt Bibeltolkning. Rosenstein 1: 200 (1790); jfr b. Man har i en sednare tid strängt utdömt den parafraserande bibeltolkningen. Böttiger 5: 41 (1867). H. M. Melin .. och O. F. Myrberg .., hvilka öfvervägande arbetat på bibeltolkningens område. Sv:s land o. folk 393 (1901).
b) (mindre br.) konkret. Loenbom Sv. bibelöfv. 48 (1774). Prof-Öfversättning Af then Heliga Skrift .. Af Then till Svenska Bibeltolkningens öfverseende i nåder förordnade särskilde Commission. (1774; boktitel). Det viktigaste af Gezelii arbeten var .. det han nedlade på en förbättrad bibeltolkning. Carlson Hist. 5: 253 (1879).
2) om utläggning af bibeln.
a) abstr.; jfr -FÖRKLARING, -TYDNING, -UTLÄGGNING. Möller (1790). Bitterhet mot all philologisk lärdom vid bibeltolkning. S. Ödmann (1815) i 2 Saml. 4: 135. (De alexandrinska fädernas) öfvervägande idealism .. förledde dem .. stundom .. till en alltför fri allegorisk bibeltolkning. Anjou Kyrkoh. 19 (1842, 1867). (S. Ödmanns) naturforskning går opp i bibeltolkning, hans diktkonst i psalmer. Böttiger 5: 64 (1867).
b) konkret: bibelkommentar. Almqvist (1844). Det var mot denna hårda brädlapp som exegeten (Ödmann) nedskref sina bibeltolkningar och tondiktaren upptecknade sina noter. Böttiger 5: 5 (1867).
-TON~2. jfr -FÄRG, -STIL. Levertin Linné 37 (1906; se under -POESI).
-TRO~2. tro på bibeln; bibelenlig tro. Eschenmaier, en af de älskvärdaste bland de tänkare, som sökt förtäta den Jacobiska Känslo-tron till Bibel-tro. Atterbom Philos. hist. 159 (1835). C. E. Fahlcrantz i 2 Eccl. tidskr. 1840, s. 35 (se under -FÄRG). Beskow Pred. 607 (1901).
-TROENDE~200, p. adj. Med den största renhet och tydlighet ville Franzén klargöra sin ställning som bibeltroende och bekännelsetrogen. Wirsén i 3 SAH 2: 568 (1887). Facklan 1905, s. 2.
-TROGEN~20.
1) om person: som i fråga om uppfattning o. lära står i full öfverensstämmelse med bibeln; jfr BIBLISK 3 b. Borgarne i Storkyrkoförsamlingen voro till största delen sin bibeltrogne vän tillgifne. P. Wieselgren i Biogr. lex. 11: 105 (1845). Sundelin Bettex Förord (1905; se under -FAST).
2) om åskådning, framställning o. d.: bibelenlig; biblisk (se d. o. 3 a). Bibeltrogen teologi. Börjesson i SAH 33: 83 (1861). Dessa många predikningar, som visserligen kanske icke gifva sig ut för att vara bekännelsetrogna, men desto mer för att vara bibeltrogna. Sundberg Bekänn. 10 (1879). H. Råbergh i Finland 225 (1893).
-TROHET~20 l. ~02. jfr -ENLIGHET. Bibeltroheten eller det trogna fasthållandet af Guds eget i den Heliga Skrift uppenbarade och uttalade ord. Knös Sv. bibelöfv. 1 (1861). Den stora skilnaden mellan ”bekännelsetrohet” och bibeltrohet. Wieselgren Vår samt. 102 (1873, 1880). Schück Sv. lit.-h. 1: 203 (1886).
-TRYCK, se d. o. —
-TRYCKERI~102. (biblie- Växiö domk. akt.)
1) (†) abstr.: tryckande af bibeln; jfr BIBELTRYCK 1. Den Spanmåls-Tunnan, som fordom .. haar warit anordnad til BiblieTryckeriet af hwart kyrkioherberge öfwer hela Rijket. Växiö domk. akt. 1674, nr 173.
2) konkret: officin på hvilken (uteslutande l. delvis) bibelböcker tryckas. Baron .. v. Canstein .. anlade det bekanta .. Bibeltryckeriet i Halle. Sv. Merc. 1: 615 (1756). Arbetarena på Bibel-Tryckeriet sysselsättas dagligen med fullbordandet af nya upplagor af Guds rena ord. Bibelljus 4 (1818).
-TRYCKERI-TUNNA. (†) till -TRYCKERI 1: bibeltryckstunna. Sv. synodalakter 256 (1712).
-TRYCKERITUNNE-SPANNMÅL. (†) bibeltrycksspannmål. Desse Scholæ Betiente .. innehafva af Antiquitets och Bibel-Tryckerie Tunne Spannemålen .. Rectoren 14 Tunnor .. och Apologisten 9 Tunnor. Leinberg Skolv. 3: 335 (1777).
-TRYCKNING ~20. (Vid 1618 års) Bibel-tryckning har han (dvs. J. Bure) .. biträdt de öfrige Correctores. Loenbom Sv. bibelöfv. 56 (1774). Kort ber. om Ev. sällsk. 6 (1810, 1812). E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 22.
-TRYCKNINGS-TUNNA. (†) bibeltryckstunna. (Konungen) lät ock bygga Upsala Kyrketorn, hvartill Bibeltrycknings-tunnan anslogs af flera landsorter. Hallenberg Hist. 5: 144 (1796).
-TUNNA. (biblie- Thyselius Bidr. 156 (1615), RP 7: 11 (1637) m. fl.) (†) bibeltryckstunna. Biskoperne .. skole lefuerere in i Konungens Räntte Cammaren, Peninger för Biblietunnan. Thyselius Bidr. 156 (1615). Resolverades att biblie-, tuchthuses- och inspectorstunnan här effter affskaffas skole. RP 7: 11 (1637). Peringskiöld Mon. upl. 244 (1710).
-TYDNING ~20. jfr -TOLKNING 2 a. Allegoriserande bibeltydning. Rydberg Kulturh. förel. 2: 86 (1885).
-TYP~2. till bibeltryck använd typ. (Eggesteins) bibeltyper .. voro sannolikt blott en efterhärmning af Schöffers Durandityper. Klemming o. Nordin Sv. boktr. hist. 42 (1883); jfr slutet. särsk. [jfr CICERO (ss. benämning på viss typsort) o. dyl. (se etym. afd. under CICERO)] benämning på viss typsort (af ngn af de äldsta boktryckarna använd till bibeltryck). Literatorerne (hafva) .. indelat de Schoifferske Typerna, i fyra hufvudspecies: Missal Typer .., Rotatyper .., Bibeltyper och Paulustyper. L. Hammarsköld i Sv. lit.-tidn. 1817, s. 828. Cicero, tryckt af Schoeffer 1465. (Rubriken tryckt med bibeltypen, texten med Durantitypen.) Hasselquist Boktryckstyper 47 (1905).
-UNDERVISNING ~1020. J. Personne i Verdandi 1883, s. 123. Löfgren Kübel 1: VI (1896).
-UPPLAGA~020. jfr -EDITION, -EXEMPLAR 2. Loenbom Sv. bibelöfv. 29 (1774). D:r H. M. Melins förträffliga Bibelupplaga. Nilsson Ur. 2: 98 (1862). Den år 1703 utgifna bibelupplaga, som brukar kallas Karl XII:s bibel. A. Noreen hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 13 (1901).
-URKUND~20 l. ~02. J. E. Rydqvist i Skandia 7: 230 (1836). Atterbom Siare VI. 1: 105 (1852).
-UTLÄGGARE~0200. jfr -TOLK 2. Luther intager som bibelutläggare en icke mindre ärofull plats än som bibelöfversättare. Reuterdahl Inl. t. theol. 260 (1837). Bibelforsk. 1886, s. 376.
-UTLÄGGNING~020. jfr -TOLKNING 2 a. Bibelutläggning i församlingen. Heüman (1898, 1899; boktitel). Fries Jesu lif Företal VIII (1902).
-UTSAGA~020. Tre bibelutsagor äro nog att bestyrka detta (att kristendomen tog sig af världen). Wikner Lifsfr. 2: 214 (1885, 1889).
-UTTOLKNING~020. (numera föga br.) bibelöfversättning. särsk. konkret. Felagtigheterne i de nu varande Bibel-Uttolkningar. Björnståhl Resa 1: 67 (1770). (De) hvilke år 1616 och följande öfversågo svenska Bibel-uttolkningen. Loenbom Sv. bibelöfv. 52 (1774).
-VERK~2.
1) om bibeledition som är försedd med kommentar l. relativt präktigt utstyrd l. på hvilken mycken möda blifvit nedlagd; jfr -ARBETE 2. Dorés bibelverk. Ant. saml. 276 (1691). Af Gezelianska Bibelverket utkom först Nya Testamentet i Åbo 1711. Häggman Tal i Ev. sällsk. 1812, s. 13. Detta bibelverk (dvs. K. XII:s bibel) innehåller de sista spilrorna af det gamla systemet för substantifartikeln. Rydqvist SSL 2: 257 (1857). Såsom upplysande förklaringar begagnas af de bildade hufvudsakligen det utmärkta bibelverk, som utgifvits af den nyligen aflidne lundensiske professorn Melin. K. H. G. v. Schéele i Ny sv. tidskr. 1880, s. 43.
2) (†) om arbete med bibelns öfversättning o. utgifvande; jfr -ARBETE 1. Det svenska bibelverket. Loenbom Sv. bibelöfv. (1774; sidrubrik).
-VERS~2. jfr -SPRÅK 2. Björkman (1889). Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 72 (1896).
-VERSION~02. (numera mindre br.) bibelöfversättning (se d. o. b). Man haar observerat at heela verser i begynnelsen af Bibel:versionen äre öfwersprungne, hwilka eij ännu uthi något Swänskt Exemplar igenfinnes. Ant. saml. 277 (1691). Kongl. Maj:t har .. sökt upfylla det, som i flere tidehvarf varit påtänkt til nödig förbättring uti den Svenska Bibel-Version. Instr. f. bibelkomm. Inledn. 1 b (1773). Några exempel ur Gustaf III:s Bibelversion må anföras. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 365 (1866).
-VETENSKAP~200 l. ~102. 2 NF 3: 223 (1904).
-VÄN~2. jfr -ÄLSKARE. Lindfors (1815). Sv. bibelsällsk. comités ber. 1834, s. 28. Hvarje sann bibelvän. Knös Sv. bibelöfv. 92 (1861). De engelska bibelvännerna hade också fäst sin uppmärksamhet på lapparna. E. Rodhe i Kyrkoh. årsskr. 1908, s. 13. ss. namn på tidskrift. Bibelvännen. (18481871). Bibel- och missionsvännen. (18971905).
-ÄLSKARE~200. jfr -VÄN. Verkeliga Bibel-älskare. Häggman Tal i Ev. sällsk. 1812, s. 15. —
-ÖFVERSÄTTARE~10200. jfr -TOLK 1. Reuterdahl Inl. t. theol. 260 (1837; se under -UTLÄGGARE). De svenske bibelöfversättarne, Luthers efterföljare, utförde ett välsignelserikt verk, äfven med hänsyn till modersmålet, när de lade den heliga skrift i svenska folkets händer. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 492. Lundborg NT:s text 257 (1897).
-ÖFVERSÄTTNING ~1020.
a) abstr.; jfr -TOLKNING 1 a. Först under nästföljande tidehvarf (dvs. reformationstiden) vidtager historien om svensk bibelöfversättning. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 2: 581 (1850).
b) konkret; jfr -TOLKNING 1 b, -UTTOLKNING, -VERSION. Mennander Præs. i VetA 1756, s. 8. De ur den Heliga Skrift, i Handboken, förekommande Språk hafva .. blifvit .. efter den öfversedda och förbättrade Bibelöfversättningen anförda. Handb. 1811, s. 14. Ett betydelsefullt arbete är bibelöfversättningen på svenska (Nya testamentet 1526; hela bibeln 1541), hvilken .. har haft ett stort inflytande på det svenska språket och odlingen i det hela. Sv:s land o. folk 392 (1901).
-ÖFVERSÄTTNINGS-ARBETE—1010~020, äfv. ~200.
a) abstr. Knös Sv. bibelöfv. 95 (1861). Vårt öfver hundraåriga bibelöfversättningsarbete. Lundborg NT:s text 257 (1897).
b) konkret. Knös Sv. bibelöfv. 96 (1861). Det svenska bibelöfversättningsarbetet. Hazelius (1868; titel).
-ÖFVERSÄTTNINGS-KOMMISSION—1010~102. (mindre br.) bibelkommission. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 457 (1866). Wieselgren Vår samt. 196 (1880).
-ÖFVERSÄTTNINGS-KOMMITTÉ—1010~102. (föga br.) bibelkommission; jfr -KOMMITTÉ. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 457 (1866).
B (†): BIBELS-BAND, se A.
C (†): BIBLIE-EXEMPLAR, -KRÖNIKA, se A.
-PENNINGAR, pl. penningar inkomna gm försäljning af biblar? (Domkyrkans uppbörd:) Biblie peningar 70 m(ark) (osv.). Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 27 (1554).
-TAFLA, se A.
-TRYCK, se BIBELTRYCK.
-TRYCKERI, -TUNNA, se A.
D: BIBLIO-LATRI, -MANTI, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content