BISEKTRIS bi1sektri4s l. -säk-, äfv. bis1-, r. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. (bisector o.) bisectrix, fr. bissectrice, af lat. bis (se BIS) o. sectrix, f. till sector (se SEKTOR); den fem. formen torde bero på att linea är underförstådt]
mat. linje som skär en vinkel midt itu. Hvarje punkt på bissektrisen. Jochnick An. geom. 31 (1860). Den linie som halfverar den spetsiga vinkeln mellan de optiska axlarne kallas första bisektricen eller medellinien, den som halfverar den trubbiga vinkeln kallas andra bisektricen. H. Sjögren Min. 47 (1880).
