BOFÄSTA bω3~fäs2ta, v. -er, -fäste, -fäst, -fäst; p. pf. äfv. -fästad (G. Adlersparre i LBÄ 19—20: 58(1799), H. L. Forssell i VittAH 29: 62 (1880, 1884)); jfr BO-FÄST.vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); jfr BO-FÄSTE.
1) tr.: göra (ngt) bofast; bereda (ngt) en fast o. tryggad plats l. ställning (ngnstädes). Manufacturer .. hafva .. från 1730-talet, då .. Commerce-Rådet Jonas Alströmer bofäste dem i Alingsås, blifvit idkade med allvar. Regnér Första begr. 192(1793). De gudamagter, / Som .. / .. bofäst våldet i de frias trakter. Stagnelius 1: 132(1812). (Under Valdemarstiden) bli fred och ordning åter bofästa i Danmark. Weibull Lunds o. Lundagårds minnen 6(1884). — (†) med afs. på kolonier o. d.; äfv. i p. pf. i adjektivisk anv.: fast, bofast. De andre Magternes Colonier .. (voro) långt tidigare bofästade (än Englands). G. Adlersparre i LBÄ 19—20: 58(1799). I grufdriften sysselsättas stundom finnar, hvilka .. synas hafva bildat små bofästade kolonier. H. L. Forssell i VittAH 29: 62 (1880, 1884).
2) refl.
a) göra sig bofast; bosätta sig, slå sig ned. Då någon (af herrnhutarna i Neu-Wied) gifter sig, .. bofäster (han) sig i Herrnhutiska qvarteret i Staden. Björnståhl Resa 4: 205(1774). Cistercienserna .. bofäste sig (gärna) i en skön natur. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 194(1843). Folken (hafva) brutit in (i Indien) från nordvest, .. efter segerrik kamp fredligt bofästande sig bland sina föregångare. Svensén Jorden 223(1885). — bildl.; jfr BOFAST a.(Det föreföll), som trodde du, att Poesien verkligen kunde bofästa sig i Sverige. Polyfem IV. 21—22: 1(1811).
b) om djur l. växt: göra sig bofast (se d. o. b). Dessa ogräs kunna .. (icke) utrotas å de orter, der de fått bofästa sig. Arrhenius Jordbr. 2: 6(1860).
