SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRUDFRÄMMA brɯ3d~främ2a, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(bru- Wengelin GMinn. 144 (1893). brude- Runius Dud. 2: 110 (1702), 111 (c. 1705). -framma Stiernman Riksd. Bih. 192 (1562: brudframme öl), Fatab. 1913, s. 77. -frama Broman HelsB 88 (c. 1730). -främma (-fremma) VarR osv. -främa Lind (1749), ASScF 5: 128 (1858). -främja (-främia, -fremja) A. J. Gothus ThesEp. 4: 47 (1619), Schultze)
Etymologi
[fsv. bruþframma; till BRUD, sbst.1 1; senare leden besläktad med FRÄMJA]
(jfr anm. sp. 4305) benämning på den (äldre o. ofta förnämligare) kvinna som ikläder bruden bröllopsskruden o. går henne till handa under bröllopsfesten; jfr BRUD-KLÄDERSKA, BRUDSÄTA, BRUDTÄMMA, BRUDTÖFVERSKA. VarR 11 (1538). Brudfrämja (kallas så), emedan hon vid bröllopet skaffar och befrämjar bruden til alt hvad henne af nöden är, pryder och kläder henne i skruden. Schultze Ordb. 3934 (c. 1755). jfr Fatab. 1913, s. 77.
Ssg: BRUDFRÄMME-ÖL. (jfr anm. sp. 4305) gästabud efter bröllopet till brudfrämmans ära. The otilbörlige brudframme öl, som plägar altid skee om söndags nätterne, ther the rijda och ränna, swärja och bannas, och stundom slå hwar annan ihiäl. Stiernman Riksd. Bih. 192 (1562). SynodA 1: 20 (1608).
Spoiler title
Spoiler content