SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1904  
CHIMÄRISK ʃimä4risk l. 4r-, sällan -e4r- (schimä´rissk Dalin), adj.
Ordformer
(fordom regelb. o. ännu ofta skrifvet chimerisk)
Etymologi
[jfr t. chimerisch, schimärisch, af CHIMÄR; jfr äfv. eng. chimeric(al), fr. chimérique (se anm. nedan)]
adj. till CHIMÄR I.
1) (mindre br.) konst. till CHIMÄR I 1; om djurfigur: sammansatt af delar af olika djur, fantastisk. Chimeriska djurfigurer. E. V. Langlet i Tekn. tidskr. 1894, A. B. s. 74.
2) till CHIMÄR I 2: som beror på l. vållas af (tomma l. falska) inbillningar; ogrundad, inbillad, imaginär; orimlig, utopisk; (endast) skenbar, illusorisk. Adeln förklarade sig med häftighet emot alla farliga och chimäriska nyhets-förslag. LBÄ 29—31: 134 (1799). Dalin (1850). O. Levertin i SvD(L) 1904, nr 158, s. 4.(†) [jfr motsv. anv. i t.] fantastisk; sällsam, äfventyrlig? Så slutades hans (dvs. en finsk kapellans) chimeriska Resa från Finland til Palæstina. Björnståhl Resa 1: 414 (1772).
Anm. I slutet af 1700-talet o. början af 1800-talet förekommer stundom (i bet. 2) formen chimerik (chimerique) [af fr. chimérique]. G. J. Ehrensvärd 2: 304 (1772). Höijer S. skr. 2: 355 (c. 1808). Biberg 1: 310 (c. 1820).
Spoiler title
Spoiler content