[(urspr. måhända skämtsam) utvidgning af DANK, sbst.2; med afs. på bildningen jfr BEHEJ,STÅHEJo. TJOHEJsamt d. hurlumhej, förvirradt larm, förvirring (Fausbøll Gadespr. 231 (1906)). Sannol. ingår väl i dylika bildn. på ngt sätt interj. HEJ]
(†) i uttr. slå dankhej, slå dank. Gåå och slåå danckhey heela daghen. T. Johannis Fästn. Y 8 a(1604). Tå en hustru öffuergiffuer sitt hws, och wenner sigh til at slå danckhey. Därs. Cc 4 b.
