nat.-ekon. vbalsbst. till DEVALVERA:sänkning l. nedsättning af (mynts) penningvärde. Eberhardt Sv. mynt- o. financehist. 11 (1771). (Agardh o.) Ljungberg Stat. I. 3: 14(1853). Man menar med devalvation vanligen en åtgärd, hvarigenom ett deprecieradt pappersmynt äfven till namnet och enligt lag sänkes till det värde, hvartill det faktiskt sjunkit i förhållande till metallmyntet eller till de ädla metallerna. 2 NF(1906). — konkretare. Den devalvation å Riksgälds-Sedlar, som der (dvs. i hemliga utskottets realisationsplan) utsattes til 16 2/3 proCent. Ad. prot. 1800, s. 609.
Ssgr: DEVALVATIONS-GRUND1003~ l. 0103~2. Dessa Sedlar (riksdaler courant), ställda på lika Riksdalertal med de emot dem aflemnade Credit-sedlar .. skulle inom 15 år inlösas, efter samma devaluations-grund, som för realisationen af de på en gång til Specie-mynt ombytta Credit-sedlar. Ad. prot. 1800, s. 495. —
