publicerad: 1917
EFTERKOMMARE, m.||ig.; pl. =.
Etymologi
[fsv. äptirkomare; jfr d. efterkommer, isl. eptirkomari, ävensom mnt. nakomer, t. nachkommer]
(†) efterkommande.
a) = EFTERKOMMANDE a. At epterkommarene mogha lära aff theras förfäders welferdh eller forderff, huru the sich .. skicka skola. O. Petri Kr. 1 (c. 1540); jfr b. (Förslag som) för Gudh och werlden och posteriteten och effterkommarom wore oförswarlige. Gustaf II Adolf 307 (1627). G. Bonde (1756) hos Trolle-Bonde Hesselby 158.
b) = EFTERKOMMANDE b. Att .. konungen i Pålen, hans barn och effterkommare .. wille erkänna .. Swirges rijke och alle thes inbyggiare qwitte och frije .. ifrå all then förplichtelse som the fordom konung Sigismundo medh hafwe förbundne warit. Gustaf II Adolf 298 (1627). Björner Hrolf Kr. 9 (1737).
c) = EFTERKOMMANDE c. Han måste vppå thet påbegynte Krijget gifwa sin effterkommare Segheren vthi handen. Schroderus Liv. 499 (1626). Schultze Ordb. 2163 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content