[avl. av EFTERRÄTTA(sig) o. rätta sig efter; jfr d. efterrettelig, ä. t. nachrichtlich]
(numera knappast br. utom i ssgn OEFTERRÄTTLIG) som man kan rätta sig efter l. hålla sig till; auktoritativ, tillförlitlig, pålitlig, säker. Växiö domk. akt. 1686, nr 38. Om man får antaga denna siffra såsom efterrättlig, måste detta krigståg varit ett af de betydligare. Arfwidsson Oisian 1: 390(1842). Han är .. ännu allt för litet stadgad och efterrättlig (för att gifta sig). Zedritz 3: 187(c. 1855). Den till språk föga efterrättlige (fsv.) Alex(andersdikten). Rydqvist SSL 2: 146(1857). Tullberg Sv. rättskr. 181(1862).
