publicerad: 1926
FÅFÄNGLIG fåfäŋ4lig l. fo-, l. få3~fäŋ2lig (fåfä´nglig Weste, få`fä´nngligg Dalin), adj. -are ((†) n. sg. -ligit OPetri MenFall B 3 b (1526); -liget Lind (1749)). adv. = (†, Chesnecopherus Skäl Cc 3 b (1607)), -A (†, OPetri MenFall B 3 b (1526), Schultze Ordb. 1031 (c. 1755)), -E (†, GR 16: 503 (1544)), -EN (†, GR 15: 578 (1543), Ekblad 167 (1764)), -T.
Ordformer
(faa- 1526. få- 1526 (: fåfenglighetennes) osv. fåff- 1547. -fäng- 1526 (: fåfenglighetennes) osv. -fänge- 1526—1817)
Etymologi
[fsv. fafängliker (-lika, adv.); jfr fd. fafængelig (d. forfængelig), nor. faafengleg; avledn. av FÅFÄNG]
1) = FÅFÄNG 2; numera bl. ngn gg (i högre stil med ålderdoml. prägel) om strävan o. d. Then begärer fåfengeligh af någhrom, at sigh skal hållas troo och låfwen, then som ingen trooskap wil bewijsa igen. Chesnecopherus Skäl Cc 3 b (1607). (Danskarna) hafwa .. stundom på stämbdh dagh icke ankommit, uthan låtit K. M:tz Commissarier sigh fåfängeligen förwänta. RARP 7: 197 (1660). Brandklockan klämtade ängsligt till sprutornas fåfängliga regn, ty lågorna stego och stego. Bremer Hem. 2: 54 (1839). Fåfängliga bemödanden. Dalin (1851; angivet ss. mindre br.). Kindblad (1871).
2) = FÅFÄNG 4; numera nästan bl. (i högre stil med ålderdoml. prägel) om oro, bekymmer o. d. Giordis ider .. sådanna fåfengelige omsorger platt intet behoff. GR 5: 67 (1528). Ingen fyrck medh min veetskap skall fåfengligen utgifves. OxBr. 10: 337 (1632). SvTidskr. 1891, s. 69.
3) (numera bl. med ålderdomlig anstrykning, i sht i högre stil) = FÅFÄNG 5. Later oss icke begära fåfengeligh prijs förtörnandes hwar annan. Gal. 5: 26 (NT 1526). Det fåfängliga i all jordisk ära och ryktbarhet. Lidforss Dante II. 2: 38 (1902). — särsk.
a) om ord, tanke o. d., = FÅFÄNG 5 a. Herren han weet menniskiernes tankar ath the äro fåfengelighe. 1Kor. 3: 20 (NT 1526). Ett fåfängligt tal kräfver icke något svar. Landsm. 1: 270 (1879). — särsk. (†) i uttr. bruka (ngt) fåfängligt, övergående i bet.: missbruka. Herrans thins gudz nampn skal tw icke fååfengeliga bruka. OPetri MenFall B 3 b (1526).
b) om hopp, dröm o. d., = FÅFÄNG 5 b. Förlåt tigh icke vppå fåfengeligh hopp. 2Mack. 7: 34 (Bib. 1541). Jag har drömt, att den store befriaren skall komma från Norden, och den drömmen är icke fåfänglig, eftersom Israels profeter äfven haft den. Rydberg Vap. 113 (1891).
c) (numera bl. ngn gg i religiöst spr.) om person: oduglig, svag; jfr FÅFÄNG 5 c. Hedninganars fåfängelighe Gudhar. Schroderus Os. 1: 23 (1635). Jer. 16: 19 (Bib. 1917).
4) (†) = FÅFÄNG 6. Will tu fåfengeligh menniskia weta, ath troon vthan gerninga är dödh. Jak. 2: 20 (NT 1526; Bib. 1917: fåkunniga). En fåfengeligh man hoghmodhas. Job 11: 12 (Bib. 1541; Bib. 1917: dåraktig). Ekblad 273 (1764).
6) (numera knappast br.) = FÅFÄNG 8. En ung Man som älskar at fåfängeligen pryda sig som en flättiefull qwinna är intet Wijs. Ehrenadler Tel. 11 (1723). Jag är aldeles inte fåfänglig, och behöfver inte låna något värde af mina titlar, eller af mit adelskap. Björn Oldsb. 8 (1790). Hos det fåfängliga könet såg man kring halsen talrika perlband. Castrén Res. 2: 111 (1845). Dalin (1851; angivet ss. förekommande ”mindre ofta”). Östergren (1923; angivet ss. förekommande ”ibland”).
Avledn.: FÅFÄNGLIGHET, r. l. f. (-fäng- 1526 osv. -fänge- 1526—1769)
1) till 1: om det förhållandet att ngt är fruktlöst l. förgäves, fruktlöshet; numera bl. ngn gg (i högre stil med ålderdomlig prägel) i fråga om strävan o. d. (Jaktens) ijd .. / .. medh trötsamhet, fåfänglighet och möda / Är blandat. Spegel ÖPar. 48 (1705). Inseende fåfängligheten af fortsatt motstånd, nedlade (Napoleon) kronan för andra gången. Pallin NTidH 210 (1878).
3) (numera bl. med ålderdomlig anstrykning, i sht i högre stil) till 3: värdelöshet, tomhet, förgänglighet; äv. konkretare: ngt tomt, värdelöst, obetydligt, förgängligt, tom flärd. Fåfenglighetennes oord. 2Petr. 2: 18 (NT 1526). Alt är fåfengeligheet, sadhe Predicaren. Pred. 1: 2 (Bib. 1541). Verldens fåfänglighet. Modin Pascal 289 (1890). (†) konkret, övergående i bet.: lyxföremål, grannlåt o. d. Ehrenadler Tel. 907 (1723). Äkta Pärlor tilvälla sig ibland behagliga fåfängligheter et af de yppersta rummen. JFischerström i NSvMerc. 1761, s. 358.
4) (numera bl. ngn gg i religiöst spr.) till 4: dåraktighet, narraktighet. Ath j icke wandren så som the andra hedningar wandra, vthi theres sinnes fåfengeligheet the förmörcradhe äro vthi theras förnufft. Ef. 4: 17 (NT 1526; ännu i Bib. 1917). (Sokrates) straffade någhra olidhelighe fåfengeligheter vthi .. (atenarnas) affgudeske högtidher. L. Paulinus Gothus Arch. 98 (1630).
5) (numera knappast br.) till 6: fåfänga. Det är ingen fåfänglighet af en karl och hans spegel att rådgöra med hvarann. Hagberg Shaksp. 6: 92 (1849). En förnärmad auktorlig fåfänglighet. Cygnæus 6: 246 (1851). Sander i 3SAH 4: 83 (1889).
Spoiler title
Spoiler content