FISKALISERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, FISKALISATION (1789—1870).
Etymologi
[jfr t. fiskalisieren; avledn. av FISKAL]
(†)
1) jur. anklaga, åtala (ngn); äv. intr., i uttr. fiskalisera på ngn, anklaga, åtala, uppträda som åklagare mot ngn; fiskalisera på ngt, beivra ngt (i egenskap av fiskal). Nog viste han, at Fiscalen voro Actor i Riddarhusets processer, men intet vet han, at han skall få fiscalisera på R. o. A:ns ledamöter. 2RARP 4: 218 (1726). Weste (1807). Dalin (1851).
2) i allmännare anv.: (närgånget l. kitsligt) rannsaka l. snoka l. spionera (efter ngt). (Han har) Lupet om kring hoos een och annan i sochnan, att fiscalizera effter några skepper hafre, bönderna migh godhvilleligen gifuet. VDAkt. 1683, nr 239. Dalin (1871). Det fiskaliserande ransakande, som är nödigt för åsättande af en skatt sådan som denna. NDA 2: 132 (1876). Hahnsson (1888).
