SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FLYKTA flyk3ta2, v. -ade ((†) flycht, sup. Schroderus Liv. 433 (1626: vndanflycht)). vbalsbst. -ANDE, -NING (†, Serenius (1741), Nehrman JurCr. 445 (1756)); jfr FLYKTING.
Ordformer
(-cht- 1626 (: vndanflycht, sup.)—1759; -gt- 1779—1855; -kt- (-ckt-) 1741 osv.)
Etymologi
[jfr d. flygte; efter mnt. vlüchten l. t. flüchten, till mnt. vlucht resp. t. flucht (se FLYKT, sbst.1), l. till FLYKT, sbst.1]
1) (numera nästan bl. i vitter stil) fly; i sht förr äv.: rymma; stundom i mera oeg. anv. om rörelse som liknar en flykt; jfr FLYKT, sbst.1 1. Den, som för någon miszgärning flycktat. Abrahamsson 609 (efter handl. fr. 1687). Hertigen måste åter flyckta utur Landet. Nordberg C12 1: 57 (1740). Från Fyen, som icke hade en enda befästad ort, flyktade en stor mängd af invånarne till Köpenhamn. Carlson Hist. 1: 300 (1855). Hela den intelligenta verlden har nu flyktat från de stekheta boulevarderna till badorter, bergstrakter och landtgods. Ödman VårD 1: 88 (1887). Till skogs med tunga vingars sus / nu nattens fåglar flykta. Heidenstam NDikt. 19 (1915). — särsk. (i vitter stil) i bildl. anv.: draga sin kos, gå (bort), försvinna; jfr FLYKT, sbst.1 1 c. Til Oss kan återföras et flygtadt lugn och förfäders sällhet. FörordnTryckfr. 11/7 1792, s. 2 b. De yttre former som .. (Karl XI) gifvit indelningsverket funnos visserligen qvar, men andan hade flyktat derifrån. Odhner G3 1: 456 (1885). särsk. om ngns hädanfärd. Den nu från oss flyktat har, / Som så allmänt älskad var. Lidner SednSkr. 44 (1784).
2) om tid; jfr FLYKT, sbst.1 2. Kellgren (1788) i 2Saml. 7: 104. Dagar komma, dagar flykta. Ps. 1819, 500: 5.
3) [jfr motsv. anv. i t.] (†) tr.: flytta; jfr FLYKT, sbst.1 3. Major Creuts beordrades .. till .. Woitzlavitz att bårttaga dhet från Lublin dijt flycktade Tobaket. MStenbock (1703) i KKD 12: 82.
4) herald.; jfr FLYKT, sbst.1 4. Björnar, hjortar, som kallas flyktande, då de föreställas i språng. Schlegel o. Klingspor Herald. 54 (1874).
5) (†) i uttr. flykta med ögonen, kasta blickarna hit o. dit. Sahlstedt (1773).
Särsk. förb.: FLYKTA BORT10 4. (numera nästan bl. i vitter stil) fly bort. Murenius AV 592 (1666). jfr BORTFLYKTA. särsk. till 1 slutet. Sången flyktar bort ur en befläckad verld. Wirsén Dikt. 173 (1876). —
FLYKTA HÄN10 4. (i vitter stil) till 1: fly bort. ESjöberg 83 (1820). jfr HÄNFLYKTA. —
FLYKTA UNDAN10 32, äv. 40. (numera nästan bl. i vitter stil) fly undan. Lind (1749; under flytta). jfr UNDANFLYKTA.
Spoiler title
Spoiler content