SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FOLIO fω4liω, r. l. m. l. f. l. n. (m. l. f. Lundell; m. l. n. WoJ (1891); n. NSvMerc. 1761, s. 52 osv.); best. (i sht i bet. 4 o. 5, föga br.) -n l. -t; pl. (nästan bl. i bet. 4 o. 5) =. Anm. Ss. best. o. pl. användas i allm. motsvarande former av FOLIE, sbst.1
Etymologi
[jfr d., holl., t. o. eng. folio, eg. abl. av lat. folium, blad (se FOLIE, sbst.1)]
1) bokformat vid vilket varje ark är vikt bl. en gång. NSvMerc. 1761, s. 52. Boken är i stor Folio. VetAH 1816, s. 24. Ett i liten folio på holländska språket tryckt arbete. 2UB 10: 163 (1906). i adverbiell anv. 5 Volumer, stor Folio. DA 1808, nr 56, s. 3. Ett ark folio. NF 19: 368 (1895). jfr IMPERIAL-, MEDIAN-, TVÄR-FOLIO. — särsk. [jfr motsv. anv. i (ä.) d.] (föga br.) bildl., i uttr. i folio, om ngt mycket stort. Narr i folio. Lindfors (1815). Snoilsky 1: 142 (1874).
Anm. till 1. I sht förr användes ofta det lat. uttr. in folio, i folio, t. ex. Rudbeck Bref 21 (1663), Sundén (1885; under foliant).
2) (föga br.) bok i folioformat, foliant. OrdbTLäs. (1903). — jfr KVART-FOLIO.
3) (i sht i fackspr.) till speglande beläggning under ädelsten användt bladsilver; jfr FOLIE, sbst.1 1. 2NF 33: 1155 (1922).
4) (numrerat) blad i bok utan sidonumrering; särsk., åtföljt av ett nummer: (det l. det) bladet; ofta i adverbiell anv.: på (det l. det) bladet. Händelsen är omtalad (på) folio tre.
5) (i sht i fackspr.) = FOLIE, sbst.1 2. Pfeiffer (1837). 2NF (1907). särsk., åtföljt av ett nummer: (den l. den) sidan; ofta i adverbiell anv.: på (den l. den) sidan. Folio tre. Dalin (1871).
6) (numera knappast br.) handel. elliptiskt för folioräkning. På folio insatte penningar. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 103 (1853).
Ssgr (i allm. till 1): A [eg. ssgr till lat. folium] (†) FOLII-TOM, -VÄRK, se B.
B: FOLIO-ARBETE~020, äv. ~200. konkret. Ett folioarbete, som utgör blott tre eller fyra ark. Fahlgrén Boktr. 72 (1853). —
(5) -AVGIFT~02, l. ~20. bankv. folieavgift. En .. ”folioafgift” erlades ända tills för få år sedan af privata insättare på den s. k. folioräkningen i Sveriges Riksbank. EkonS 1: 310 (1893). —
-BAND. (inbunden) bok i folioformat. Wallmark Resa Bil. 83 (1819). 2UB 10: 168 (1906). —
(3) -BLOMSTER. (†) konstgjord blomma av bladmetall. Synnerberg (1815). —
-BOK, pl. -böcker. (numera knappast br.) foliant. DA 1793, nr 41, s. 2. Böttiger i SAH 49: 272 (1873). —
-DUERN. (numera föga br.) boktr. dubbelark (bestående av två ark av vilka det ena är lagt inuti det andra) i folioformat. Fahlgrén Boktr. 72 (1853). —
(jfr 1) -FORMAT. MGWallenstråle (1761) i SvMerc. 1763, s. 721. LfF 1906, s. 100. —
-PERUK. (skämts., tillf.) mycket stor peruk, allongeperuk; jfr FOLIO 1 slutet. Rydberg DetSköna 30 (1889). —
(5) -RÄKNING. (numera knappast br.) bankv. upp- och avskrivningsräkning, giroräkning; särsk. om giroräkning i riksbanken (utan räntegodtgörelse för insatta medel). NF 1: 1520 (1876). Aldén Medb. 4: 102 (1885). Postförvaltare är skyldig att .. insätta postverkets för löpande utgifter icke erforderliga medel på giro- (urspr.: folio-) eller upp- och afskrifningsräkning. Döss o. Lannge 276 (1908). —
-SIDA.
1) till 1: sida i folioformat. Ahlman Suppl. (1872). Ett tal, som i protok(ollet) upptager nära 5 foliosidor. Hagström Herdam. 2: 184 (1898).
2) handel. till 5: sida l. uppslag i räkenskapsbok. Auerbach (1908). —
-TOM, r. (folii-) band av ett större värk i folioformat. PWieselgren i SvLittFT 1834, sp. 347. —
-VÄRK, n. (folii-) bok i folioformat. Ett foliiverk af stor förtjenst. PWieselgren i SvLittFT 1834, sp. 343. —
-UPPLAGA~020. Hagberg Shaksp. 8: 402 (1849). —
-VOLYM.
Spoiler title
Spoiler content