SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FUSKERI fus1keri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(-ie 1770)
Etymologi
[jfr d. fuskeri, t. pfuscherei; till FUSKA o. FUSKARE]
1) förhållande(t) att göra intrång (i ett yrke); i fråga om ä. förh. särsk.: förhållande(t) att uppträda som bönhas (se d. o. 1); i fråga om nutida förh. nästan bl. ngn gg bildl. o. svårt att skilja från 2; förr äv. mer l. mindre konkret: fuskararbete (se d. o. 1); jfr FUSKA 1, FUSKARE 1. Meijer (hade) skält mester Jochim för tiuff och skelm, så lenge Jochim schulle bewijsa honom nogodt fuskerij. BtÅboH I. 9: 207 (1637). Möller (1745). Målare arbetet .. var ett fuskerie, då Lagberg i löndom betjent sig utaf then, hvilken ej hade frihet sådant arbete för sin enskildta räkning förfärdiga. MeddNordM 1898, s. 88 (1770). Osäker förtjenst i anseende till de många tilltagande fuskerierna. Vasenius Top. 1: 115 (cit. fr. 1798). (Sv.) Fuskeri .. (lat.) opus sine auctoritate l. jure, extra collegium. Lindfors (1815). Kindblad (1871).
2) fusk (se d. o. 1); äv. mer l. mindre konkret: fuskvärk; jfr FUSKA 2, FUSKARE 2. (T.) Pfuscherey .. (lat.) ignorantis opificis labor, (sv.) fuskeri. Dähnert 222 (1746). Fem riksdaler för et sådant fuskeri? Envallsson Julaft. 34 (1801). Rutorna ha olika storlek. Detta röjer eländigt fuskeri. Brunius GotlK 2: 297 (1865).
3) fusk (se d. o. 2), fuskande; fuffens, smussel, manipulation(er); jfr FUSKA 3, FUSKARE 3. Nordforss 1805). Som du känner min naturliga Caracter, att den icke tål något hyckel eller fuskeri, utan vill göra med fullt alfvare hvad den gör, så (osv.). FinKyrkohSP 5: 269 (1832). Aflägga sitt lärdomsprof, beröfvad .. hviskningars och andra fuskeriers alla hjelpmedel. DN 1895, nr 9166 A, s. 2; jfr FUSKA 3 a.
Spoiler title
Spoiler content