GARDJÄRN ga3rd~jæ2rn, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[efter eng. guard-iron, av guard, skydd (se GARD), o. iron, järn (se JÄRN)]
1) järnv. skyddsjärn avsett att anbringas framför hjul på lokomotiv (l. bakom hjul på tender) för att avlägsna för trafiken farliga föremål på järnvägsskenorna. TjReglSJ 1865, Instr. s. 19. Vid ändarne af ramplåtarne (på ett lokomotiv) äro gardjärnen .. fastskrufvade. Lundberg Lok. 100 (1902).
2) skeppsb. på fartygsskrov: av rund- l. vinkeljärn gjord utbyggnad till skydd för propeller, hjulhus, torpedtub o. d. BonnierKL (1924).
