SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INBÄRGA in3~bær2ja, v. -ade; se för övr. BÄRGA. vbalsbst. -ANDE, -NING, -SEL (se avledn.).
Etymologi
[av IN o. BÄRGA]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr BÄRGA IN.
1) med avs. på gröda o. d.: föra under tak, få in i lada; äv. övergående i bet.: skörda; äv. abs.; äv. bildl. At tu skal inbergha tijn sädh, titt wijn, och tina olio. 5Mos. 11: 14 (Bib. 1541). Drengzens Fader lofwade .., första inburgett war — 2 skeppor Rogh, och — 2 skeppor korn till Hospitalett. VDBötB 1616, s. 515. Uti et updikat kärr i Storkyro .. såddes otta tunnor korn, och 130 inbärgades. Lagerbring 2Hist. 1: 9 (1778). De, som efter oss komma, skola snart öfver vårt hvilande stoft inberga samma erfarenhet. Wallin 2Pred. 1: 266 (1821). Hellström NorrlJordbr. 400 (1917). — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning med konkret bet.: inbärgad gröda, skörd; äv. bildl. Brask Pufendorf Hist. 437 (1680; bildl.). Sådan inbärgning väntas verkligen och fås på åtskilliga ställen. Lagerbring 2Hist. 1: 8 (1784). SPF 1824, s. 370.
2) (föga br.) i överförd anv. med avs. på åker, äng o. d.: (avmeja o.) föra in grödan från (åker, äng o. d.), avhösta. VDAkt. 1710, nr 253. Den som gården sådt och inbergat har. Därs. 1760, nr 187. Det inbärgade gärdet. Knorring Skizz. I. 2: 27 (1841).
3) föra in o. bringa i säkerhet; rädda, tillvarataga (ngt som råkat i en farlig situation); särsk. med avs. på nödställt fartyg o. d.: rädda i hamn; ofta med prep. till. Tå koppartaket .. afblåste .. bekommo karlarne, som inbärgade kopparen .. 3 dlr. BtÅboH I. 11—12: 50 (1680). Med hjelp af lotsångare inbergades fartyget .. till Höganäs. SD(L) 1902, nr 77, s. 4.
Ssgr: A: (3) INBÄRGNINGS-BÅT. sjömil. (lätthanterlig o. snabbgående) mindre båt som vid skolskjutning med torpeder användes för dessas inbärgande; jfr EFTERFÖLJAR-BÅT. SkjutinstrFl. 1902, 3: 10. —
(1) -TID. (inbärgnings- 1680—1779. inbärgs- c. 1730—1736) (mindre br.) bärgningstid, skördetid. Ekman Siönödzl. 379 (1680). Broman Glys. 3: 193 (c. 1730). Fischerström 1: 680 (1779).
B (†): INBÄRGS-TID, se A.
Avledn.: INBÄRGSEL, r. l. f. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 1: införande (av gröda) under tak, inbärgning. Skörden äfvensom inbergseln (har) försiggått under i allmänhet gynnsam väderlek. PT 1893, nr 259, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content