[jfr t. intuitiv, eng. intuitive, fr. intuitif; av nylat. intuitivus, till lat. intuitus, åskådande, vbalsbst. till intueri (se INTUITION)]
1) i sht filos. o. psykol. motsv. INTUITION 1:som grundar sig på l. är given gm l. består i l. utmärker sig för l. har förmåga av intuition; äv.: som innebär l. giver en syntes (en totalbild l. överblick o. d.), motsatt: diskursiv. De grundsatser, som upkomma af Quantitets och Qualitets cathegorierna, kallar Kant mathematiska, emedan de hafva en intuitiv visshet. VStyckUplKantPhilos. 38(1798). Uppfattningen af det enskilda kallas intuitiv kunskap eller åskådning. Borelius Log. 1(1863). Det som är för sinnena närvarande, inom synhåll, hörhåll, lukthåll o. s. v. kunna vi när som helst uppfatta successivt, eller som man säger diskursivt, men ej när som helst samtidigt, syntetiskt, intuitivt. Larsson PoesLog. 9(1899). Vannérus Metaf. 37(1914). — särsk. (†) övergående i bet.: åskådlig, klar, tydlig. Biberg 2: 44(c. 1820). Det intuitivaste exempel af en artificiell .. organisation af Criminal-processen som jag känner, är (osv.). Dens. 3: 437(c. 1823).
2) motsv. INTUITION 2:som visar l. består i l. grundar sig på (osv.) livlig inbillningskraft l. förmåga att instinktivt uppfatta l. bedöma ngt på ett riktigt sätt. Qvinnan (erhöll av naturen) sitt intuitiva skarpsinne, sin varma fantasi. Frey 1850, s. 111. Att Euripides med den benådade skaldens intuitiva blick kunde omgestalta ett mycket behandladt tragiskt ämne, därom vittnar hans ”Feniciskor”. Paulson Aristoph. 2: 52(1903). Som barn iakttager man människor på ett helt annat sätt än som vuxen. .. Detta intuitiva sinne för människors väsen .. trubbas tyvärr av med åren. Fogelqvist ResRot 146(1926). Berzelii intuitivt geniala konstruktioner ha visat sig långt hållfastare än någon anade. SvD(A) 1929, nr 283, s. 7.
