publicerad: 1933
INVERTERA in1værte4ra l. -vär- l. -ver-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr INVERSION.
1) (numera nästan bl. i fackspr.) kasta om den naturliga l. ursprungliga l. vanliga ordningen mellan (olika ting), förändra (ordning l. förhållande o. d.) till den (det) motsatta, vända om (ngt); äv. (tillf.): vända (ngn l. ngt) upp o. ned; utom i a β, b α, c numera företrädesvis i p. pf.: omvänd, omkastad. RARP 7: 52 (1660). Några (deklamatörer av Ossians dikter) inverterade stanzernes ordning. Arfwidsson Oisian 1: 21 (1842). Vi skulle snarare anse den inverterade tankegången vara rigtig. Sundevall ÅrsbVetA 1843—44, s. 7. (Franks) spekulerande efterföljare, hos hvilka det läres, att växten som en inverterad menniska måste stå på hufvudet. BotN 1868, s. 2. Verd. 1887, s. 136. — särsk.
a) språkv. i fråga om ordföljd.
α) i uttr. inverterad ordföljd, det slag av ordföljd som utmärkes därav att subjektet följer efter predikatet, omvänd ordföljd. Moberg Gr. 54 (1815). Beckman SvSpr. 212 (1904).
b) mat.
α) med avs. på proportion: kasta om ordningen mellan storheterna i de olika förhållandena. Strömer Eucl. I. 2: 97 (1744). Mellberg Bergroth 98 (1885). Antonsson Alg. 26 (1917).
β) i uttr. inverterat värde av l. till en viss given storhet, värde som erhålles, om i viss, ss. allmänt bråk uttryckt storhet täljare o. nämnare byta plats. Phragmén Trig. 2 (1868). Antonsson Alg. 23 (1917).
c) kem. (gm behandling med utspädda syror l. med invertas) spalta (rörsocker) i lika molekylära kvantiteter druvsocker (glykos) o. fruktsocker (fruktos), i samband varmed den optiska aktiviteten omvandlas från högervridning till vänstervridning; jfr INVERT-SOCKER. TT 1875, s. 236. 2NF 28: 479 (1918).
d) geol. i p. pf., om bärg- l. jordlager: som företer inversion (se d. o. 1 e). 3SvGeolU 57: 44 (1883). 2NF 12: 820 (1909).
2) [jfr lat. invertere verba, förvränga meningen av ord] (†) förvränga betydelsen av (ord l. uttryck); jfr INVERSION 2. Swedberg Schibb. 280 (1716).
Spoiler title
Spoiler content