publicerad: 1934
JÄMFÖRA jäm3~fö2ra l. ~fœ2-, v. -för, -de, -t, -d; se för övr. FÖRA. vbalsbst. -AN (†, Columbus BiblW Q 2 b (1670)), -ELSE (se d. o.), -ING (†, Verelius 168 (1681), Dalin (1852)), -NING (†, Rudbeck Atl. 1: 140 (1679), Meurman (1846; med hänv. till jemförelse, jemförande)); jfr JÄMFÖRE.
Ordformer
(jäm- (jem-) 1630 osv. jämn- (iempn-, jämpn-) 1619—1893. jämt- 1619)
Etymologi
[fsv. iämföra, dela i jämgoda delar; jfr d. jævnføre (lånat från sv. i slutet av 1700-talet). Ordet, som för nutida språkkänsla ter sig ss. en ssg av JÄMN o. FÖRA, utgör möjl. en avledn. av JÄMFÖR, adj., o. utgår i så fall från en bet.: göra lika (god). Jfr med avs. på bet.-utvecklingen JÄMNA, v. 3 (e). Bet.-utvecklingen i nysv. beror möjl. delvis på inflytande från lat. conferre, comparare]
1) förklara (ngn l. ngt) ss. (i visst avs.) jämbördig(t) (med) l. ss. tillhörande samma kategori (som) l. ss. uppvisande likhet (med ngn annan l. ngt annat); likställa, jämställa; (för)-likna (ngn l. ngt vid ngn annan l. ngt annat); vanl. i uttr. jämföra ngn l. ngt med ngn l. ngt (jfr 2). Månge som belugne äre, iempnföras icke medh the ringesta, vthan lijcknas widh the aldraslemmesta illgärningzmän. Bullernæsius Lögn. 259 (1619). Man warder aldrigh någon lära eller ståndh vpbringandes, som kan lijk wara och jämpnföras medh Gudz Budh. Rudbeckius Luther Cat. 131 (1667). En .. hänryckt Undersåte, som jämför sin konung med Titus och Antoninus. Kellgren 3: 210 (1793). Hans beundrare .. jämförde honom med Axel Oxenstierna. Segerstedt Händ. 171 (1920, 1926).
2) ställa l. hålla (ngn l. ngt) ss. föremål för granskning l. bedömande tillsammans (med ngn annan l. ngt annat); granska l. bedöma l. uttala sig om (ngn l. ngt) ur synpunkten av hans l. dess likhet l. olikhet (med ngn annan l. ngt annat); ofta i fråga om prövning huruvida ngn l. ngt (i ngt avs.) står på samma plan som l. på ett högre l. lägre plan än ngn annan l. ngt annat; vanl. i uttr. jämföra ngn l. ngt med (förr äv. emot) ngn l. ngt (jfr 1); äv. abs.; jfr KOMPARERA. Lyfftom wij wår ögon vp till Himblanar och Stiernona; jämförom theras Måål, Taal, Lopp (osv.) ..: Så måste wij (osv.). Stiernhielm Arch. B 1 b (1644). (Han) jämförde .. Svenska Seder emot utländska, med .. oväldughet. Tessin Bref 1: 293 (1753). Afunden jämförde egen vinst med andras. Malmström Hist. 4: 256 (1874). Om också en estetiker icke filosoferar, måste han dock såsom tänkande person jämföra och reflektera. Nyblom i 3SAH 8: 241 (1893). Damerna började .. granska, nagelfara, jämföra och bedöma varandras utseenden. Bergman LBrenn. 16 (1928). — särsk.
a) (†) mat. i fråga om uttryck som beteckna en proportion: sammanföra l. uppställa (ett tal) ss. föregående term l. täljare (med resp. mot ett annat tal ss. efterföljande term l. nämnare); äv. i uttr. jämföra till ett visst tal, sammanställa (olika storheter) i ett proportionsuttryck för att erhålla ett tal som angiver förhållandet mellan dem. Wichten och Måtet jämföras (vid undersökning av en metalls äkthet) til et wiszt Taal, som gifuer uthslaget på hele handelen. Stiernhielm Arch. C 2 a (1644). Majoris inæqvalitatis ratio är den (dvs. den proportion), vti hvilken det större talet jämföres emot det mindre. Mört Weidler 14 (1727). Strömer Eucl. 2: 97 (1744).
b) i uttr. jämförd l. jämfört med ngt, förr äv. (ut)i jämförande emot ngt, i jämförelse med ngt. At somblige Grannar vthi jämförande emoot Tydskland så swage äro, at the (osv.). Brask Pufendorf Hist. 328 (1680). All naturens skönhet har i Norden ett visst spädt tycke ..; det gäller om det ljusare färgspelet på Nordens himmel, jämnfördt med Söderns dunkelblåa luft. Geijer Häfd. 35 (1825). Prästen hade stor makt i socknen, men han brukade säga, att folket frågade litet efter honom, jämfört med dotter hans. Lagerlöf Liljecr. 25 (1911).
c) i fråga om undersökning av överensstämmelsen mellan (ställen i) olika upplagor l. översättningar l. handskrifter av en bok l. en skrift l. mellan en handskrift o. en tryckt text o. d. Är doch oemotsäijeligit, när man detta (dvs. den upplaga av ”Télémaque” som ligger till grund för Ehrenadlers övers.) med alle de förige trycken jämnförer, at det ganska vida skillier sig ifrån dem. Ehrenadler Tel. Föret. 2 b (1721). Min Brors goda råd ang(åen)de Meursii citationers jämförande med bättre editionerne. BenzelBr. 203 (1735). Om vi .. jämföra S:s text med handskrifterna, visar det sig, att (osv.). BHesselman (1908) hos Columbus Ordesk. IV. — särsk. (i fackspr.) med angivande enbart av den ena av de skrifter l. dyl. som jämföras med varandra: anställa jämförelse med (ngt); jfr e. Vidare kan Rec. icke yttra sig (om den ifrågavarande översättningen), utan att hafva jemfört originalet. SvLitTidn. 1817, sp. 532.
d) i fråga om kontroll att ngt vederbörligen överensstämmer med ngt annat; ofta: kollationera (en avskrift med originalet); jfr c. När alt dhetta är afhandlat, och dhen nya Kyrckioherden intagen, skal straxt .. ransakas, hvad för .. Egendom, är uti Kyrckian i förråd, hwilket granneligen skal besees, och jemföras med Kyrkioboken, och the förre Inventarier. Kyrkol. 23: 2 (1686). Jämnföre .. parten (de i avskrift till konungen gående handlingarna) först med hufvudskrifterna, och (bevittne dem). RB 30: 7 (Lag 1734). Jämföra copian med originalet. Widegren (1788). Östergren (1929).
e) (i sht i fackspr.) uppmärksamma l. påvisa l. antyda l. fästa uppmärksamheten på (ngts) samband (med ngt) l. det intresse som knyter sig till (ngt) i samband (med ngt); ofta med angivande enbart av den ena av de i denna mening med varandra jämförda sakerna; jfr c slutet; ofta i uppmaningar till en läsare l. åhörare, särsk. i imper. sg. (vanl. skrivet i förkortad form: jfr l. jmf.). Jämför hvad åfvan sagt är. Sahlstedt (1773). I (det) fsv. (ordet) kylt ’ett slags klädesbonad' .. har i ljudförbindelsen kil ĭ åtminstone dialektiskt öfvergått till y; jmf. fsv. kilta .., isl. kilting .., d. opkilte. Kock Språkh. 23 (1887). K. jämför (vid förklaringen av ett visst fsv. uttryck) i stället med isl. reiþa, 'betala'. ArkNF 49: 197 (1933).
f) i p. pr. i adjektivisk anv.; vanl. i överförd bem., om undersökning, översikt, metod o. d.: som består i l. innehåller l. grundar sig på jämförelse(r); jfr KOMPARATIV, adj. Atterbom Lyr. 2: 103 (1814). En jemförande betraktelse icke blott uppsöker det som är lika, utan eftersinnar äfven, hvaruti skilnaden består. Svedelius i 2SAH 55: 2 (1878). Några steg framme på gården stannar han (dvs. officeren), ser på estraden och vakten, kastar en jämförande blick ned på sin person (osv.). Hallström K11 5 (1918). — särsk.
α) om vetenskapsgren: vars metod är jämförande (i ovan angivna bet.); särsk. om vissa historiska vetenskapsgrenar vari olika (besläktade) språk l. hos olika folk l. folkstammar förekommande seder o. bruk, religiösa föreställningar o. d. jämföras med varandra för erhållande av klarhet i språkens l. sedernas osv. förhållande till varandra l. till det gemensamma ursprunget; äv. om viss gren av anatomien: som undersöker organismernas byggnad med hänsyn till organens genetiska sammanhang; äv. (ngt vard.) om forskare: vars undersökningar äro ”jämförande” l. falla inom en ”jämförande” vetenskapsgren. Jämförande anatomi, etnologi, fornforskning, religionshistoria, språkforskning, språkhistoria. Professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning. En anordning, som möjligen är den enda lämpliga uti den jemförande språkforskningen (kan vara olämplig i en skolbok o. d.). Rydqvist SSL 1: 6 (1850). Den jemförande språkforskaren. Beskow i 2SAH 31: 230 (1858). Den etnologiska vetenskapen är .. dels beskrivande, dels jämförande. Nilsson FestdVard. 12 (1925).
3) [gm inflytande från KONFERERA] (†) utbyta tankar (om ngt), rådslå, konferera. Där om (dvs. om stavningen av vissa assyriska konungars namn) iagh jämnfört med wår färdige i de Orientaliske Språken Adjunct. Magist: Olao Celsio. Rudbeck Atl. 4: 53 (1702). Om ovåligt ringiande med Klockorne, blef nu, som offta förr, jemfört med Försambl. OfferdalKArk. N I 1, s. 146 (1729). Samma academie (dvs. Vetenskapsakademien) har redan utsedt vissa herrar ledamötter, som sig åtagit at med mig munteligen jämföra (om ortografien). LLaurel (1747) hos Hernlund Laurel 10.
Särsk. förb.: JÄMFÖRA SAMMAN. (†) till 2 c: jämföra. Hwar nu någhot sådant exemplar (dvs. ngn annan handskrift av ”Konungastyrelsen”) funnos och blefvo så länge meddelat (dvs. ställt till disposition) som man fingo jämföra them samman. Bureus KonStyr. A 5 b (1630).
Avledn.: JÄMFÖRBAR, adj.
1) till 1 o. 2: som kan likställas l. förliknas (med ngn l. ngt); som uthärdar jämförelse (med ngn l. ngt); jfr JÄMFÖRLIG 1. Vara fullt jämförbar med ngt. (Tavlan) är Nürnbergs förnämsta klenod, Dürers yppersta arbete och tvifvelsutan endast med ett par portraiter af Raphael jemförbart. Atterbom Minn. 254 (1817). Andersson Stråkh. 140 (1923).
2) (i sht i fackspr.) till 2: som kan jämföras (med ngt); jfr JÄMFÖRLIG 2. NF 4: 956 (1881). Kvalitativt är ju en ton icke jämförbar med de synförnimmelser vi mottaga av något som rör sig. Larsson Psyk. 32 (1910).
Avledn.: jämförbarhet, r. l. f. särsk. (i sht i fackspr.) till jämförbar 2. 1NordUnivT I. 2: 7 (1855). JernkA 1906, s. 508. —
JÄMFÖRLIG, adj.; adv. -en (†, Weste (1807)). som kan likställas l. jämföras (med ngt); jfr O-JÄMFÖRLIG.
1) till 1 o. 2, = JÄMFÖRBAR 1. Schultze Ordb. 1250 (c. 1755). Fyra och tjugo år regerade Ancus i krigets och i fridens yrken och ära, jämförlig med hvar och en bland sina företrädare. Kolmodin Liv. 1: 90 (1831). Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet. SFS 1897, nr 27, s. 4. Stjernstedt Liw. 23 (1925).
Avledn.: jämförlighet, r. l. f. särsk. (i sht i fackspr.) till jämförlig 2. Leopold 6: 31 (1792). Östergren (1929).
Spoiler title
Spoiler content