SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÄFTAMENTE ɟäf1tamän4te, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[sv. dial. käftament(e); till KÄFT]
(starkt vard., föraktligt) = KÄFT 3, 4, 5. Jag slår dig, ja jag slår dig uppå keftamente. Bellman (BellmS) 4: 44 (1769). Håll käftamentet, lutfisk! Jolin Ber. 2: 73 (1872). Han skulle vilja stoppa ner .. hackeskaftet i prästens stora, bladrande käftamente! Ljungquist Smål. 56 (1921).
Spoiler title
Spoiler content