SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLARNING kla3rniŋ2, äv. (numera föga br.) KLARING kla3riŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(-ing 1582—1911. -ning 1734 osv.)
Etymologi
[jfr d. klaring, klarning, t. klärung; klaring är vbalsbst. till KLARA, v., klarning vbalsbst. till KLARA, v., o. KLARNA]
handling(en) att klara ngt l. förhållande(t) att ngt klaras l. klarnar. — särsk.
1) (i sht i fackspr.) motsv. KLARA, v. I 2 o. II, KLARNA I 2 o. II 2; i fråga om klarande l. klarnande av ett ämne (i sht en vätska o. d.).
a) förhållande(t) att bliva klar o. genomskinlig, (småningom skeende) befriande från grums l. grumlighet o. d., rening. PT 1791, nr 16, s. 3 (i fråga om vin). En omständighet som är af stor vikt för den nu följande jäsningen samt för ölets senare kommande klaring. Reichard Brygg. 9 (1899). Bergström Vinb. 36 (1926).
b) handlingen l. proceduren att klara (ett ämne), avklaring, rening. Serenius M 4 b (1734). (Magnesium har) vid Glasbruken blifvit nyttjad till Glasets klarning eller skirande ifrån grönaktig färg. Rinman JärnH 575 (1782). Klarning af fernissor. AHB 39: 12 (1870). Klarning av geléer. Escoffier 1: 226 (1927). Klarning av orent vatten. Wirgin Häls. 2: 35 (1931). — särsk.
α) (förr) i fråga om brännvinstillvärkning; jfr KLARA, v. I 2 a; stundom (vard.) övergående i bet.: brännvinsbränning. Linné Sk. 388 (1751). (Sedermera) omklarades .. den vid första klarningen blifne lanken. EconA 1807, maj s. 75. ”Klarningen” upphörde (tack vare P. Wieselgrens predikningar i Västerstad) snart i månget hus, och Christendomens klarhet lyste i stället. Ahnfelt StudM 1: 281 (1857). — särsk. konkret, om den produkt (det brännvin) som erhållits gm ”klarningen”. Dahlman Reddej. 159 (1743). Bengts Vargt. 112 (1915).
β) (vard.) konkret: klarningsmedel (för kaffe). (Han) slog en smula kallt vatten i .. (kaffepannan) som klarning. Munsterhjelm Trapperl. 1: 47 (1918).
2) (†) motsv. KLARNA I 3: uppklarnande. Just som kungen kom ut, skedde en klarning, solen sökte göra sig väg genom det grå molntäckelset. Bremer Brev 2: 411 (1844).
3) (†) motsv. KLARNA I 6: förhållande(t) att l. tillfälle då ngn är klar o. redig (i sin tanke l. i sitt medvetande). Ögonblickliga klarningar och långa tider af villervalla vexlade inom henne. Bremer Hem. 1: 195 (1839).
4) (†) motsv. KLARA, v. I 6: förklaring. PErici Musæus 3: 103 a (1582).
Ssgr (till 1 a o. b): KLARNINGS-, äv. (föga br.) KLARINGS-BASSÄNG. (klarnings-) särsk.: bassäng för rening av (spill)vatten; reningsbassäng. Palmberg Hels. 678 (1889). TT 1899, K. s. 99. —
-DAMM, r. l. m. (klarings- 1873—1891. klarnings- 1852 osv.) damm för rening av (spill)vatten; reningsdamm. SvT 1852, nr 34, s. 4. Hygiea 1900, 2: 519. —
-KÄRL. (klarnings-) kärl för klarning av en vätska o. d. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 87. —
-MEDEL. (klarings- 1859. klarnings- 1832 osv.) Åkerman KemTechn. 2: 506 (1832). 3NF 14: 48 (1930). —
-PANNA. (klarnings-) jfr -KÄRL. SmSkrLandth. 8: 56 (1870). —
-ÄMNE. (klarings- 1837. klarnings- 1895 osv.) jfr -MEDEL. SvKock. 214 (1837). Almquist Häls. 240 (1895).
Spoiler title
Spoiler content