LIBRATION lib1ratʃω4n l. li1-, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. libration; av lat. libratio (gen. -ōnis), till librare, väga, svänga, till libra, våg (se LIBER, sbst.1)]
astr. förhållande(t) att månen, trots sin bundna rotation, icke alltid vänder exakt samma sida mot jorden (bl. a. beroende på en ”vickande” l. ”vaggande” rörelse hos månen). Melanderhjelm Astr. 2: 219 (1795). Bergstrand Astr. 318 (1925).
