SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÄTESORD, n.; pl. =.
Ordformer
(medz- 1632. mettis- 1563. mätes- 16351705. mät(h)s- (-tz-) 15901660. mättz- 1550)
Etymologi
[fsv. mätsorþ, mätansorþ, till mät (se MÄT, sbst.2) resp. mätan, vbalsbst. till mäta (se MÄTA, v.2); med avs. på formen mätes- jfr MÄTESMAN]
(†) av värderingsman (-män) gjord uppskattning; utlåtande av värderingsman (-män); jfr MÄTESMAN a. G1R 21: 372 (1550). Jag will effter Eders Högwyrdighetz mätesord, betala Hr Successoren för sitt omak. VDAkt. 1705, nr 194.
Spoiler title
Spoiler content