[jfr t. mäsogotisch, eng. Moeso-Gothic, fr. moesogothique; ytterst av senlat. moesogothicus, till moesogothi, pl. (se MESOGOT). I fråga om formen -götisk jfr GÖTISK, adj.1 5]
hist. som har avseende på l. tillhör mesogoterna; förr vanl., numera bl. i anslutning till ä. lärt spr., i vidsträcktare anv.: västgotisk, gotisk. SvMerc. 1764, s. 512. Bibelöversättningen på det mesogötiska språket. Jensen SvMinn. 188(1910). SvUppslB 11: 615(1932).
Avledn.: MESOGÖTISKA, r. l. f. (numera bl. med anslutning till ä. lärt spr.) det västgotiska språket. SvMerc. 1764, s. 512.LoW(1911).
