OKLOKRATI ok1lokrati4 l. -lω- l. -lå-, l. 01—, r. l. f.; best. -n l. -en.
Ordformer
(äv. ochlo-; förr äv. -cra-, -tie)
Etymologi
[jfr t. ochlokratie, eng. ochlocracy, fr. ochlocratie; av gr. ὀχλοκρατία, av ὄχλος, hop, massa, pöbel, o. κρατία, styrelse (se ARISTOKRATI)]
(i fackspr.) styrelseform vari makten vilar hos samhällets fattigaste o. minst upplysta medlemmar; pöbelvälde; äv. om stat med dylik styrelseform. Eberhardt AllmH 2: 228(1768; om fornromerska förh.). Under några dagar har Argentina faktiskt varit en oklokrati. PT 1901, nr 165 A, s. 2.VeckoJ 1947,nr 39, s. 13. —
