publicerad: 1950
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
1) till I 1, III 1: förse (ngt) med en betäckning som packas omkring det; vanl. med av prep. med inledd bestämning. Rinman JärnH 214 (1782). Man bör hafva sprutspetsen ompackad med guttaperka, så att (osv.). Lenhardtson Tandl. 276 (1897).
2) till III 4 b, 5, 7; särsk.
a) åtskilja (föremål som ligga tillsammans i en packning) o. (stundom i förening med gallring) packa dem tillsammans på nytt (på bättre sätt); stundom med tanke på att de härvid flyttas till annat kärl o. dyl. l. fördelas på annat sätt; äv. med avs. på kärl o. d.: packa om. Ingen skulle köpa sill för än then på packare-platzen vore besicktigad och ompackad. RP 2: 202 (1632). Kärlen böra omkring en gång i månaden ompackas, hvarvid borttagas möjligen skämda frukter. HbTrädg. 3: 117 (1872). All jutehandel går över Kalkutta, där jutet av särskilda handlare sorteras och ompackas i balar på 400 lbs. HantvB I. 8. 1: 77 (1939).
(III 7) OMPAKETERA, -ing. (i fackspr.) paketera (ngt) på nytt (på annat sätt). SvD(A) 1931, nr 190, s. 2. —
(III 4 b, 5) OMPLACERA, -ing. ge (ngn l. ngt) en annan plats, omflytta; placera (ett antal föremål) i annat läge i förhållande till varandra; ofta bildl. Larsson Id. 30 (1908; bildl.). SFS 1911, nr 110, s. 6. särsk.
a) i fråga om förflyttning av befattningsinnehavare från en tjänst till en annan. FörslTjReglArm. 1885, 2: 188. Personalersättning sker genom omplacering och tillförsel. TrängRegl. 1940, s. 323.
b) i fråga om placering av kapital på annat sätt (i annat företag o. d.). Björkman (1889). SvD(A) 1932, nr 199, s. 11. —
(I 1, III 1) OMPLANKA, v. (om- 1710—1791. vm- 1596) (†) omgiva (ngt) med plankvärk l. annat stängsel; äv. med bestämning inledd av prep. med; äv. i bild. Balck Musæus D 2 b (1596; i bild). Murberg FörslSAOB (1791). —
(III 4 b, 7) OMPLANTA, v., -ning (Berger SvAmMed. 63 (1916)). = omplantera 1; numera bl. ngn gg (i vitter stil) bildl. Lucidor (SVS) 434 (1674). När .. (humlerevor) blifwa .. omplantade. Bromelius Lup. 42 (1687). Söndagsskolan är .. en reformert inrättning, och dess omplantning i den lutherska kyrkan har icke (osv.). Berger SvAmMed. 63 (1916). —
(III 4 b, 7) OMPLANTERA, -ing.
1) upptaga (en växt) med rötterna o. plantera den på annat ställe l. i annan jord på samma ställe; äv. bildl. Schroderus Modersch. K 4 a (1642). Liksom en omplantering af våra krukväxter med därtill hörande jordförnyelse för deras fortsatta trefnad är en nödvändighet, blir också .. ett jordombyte i gruppen och rabatten oundvikligt. Abelin VTr. 131 (1903). Oftare äro .. (inackorderingsfruarna) familjekvinnor, omildt omplanterade på affärslifvets karga mark. Tenow Solidar 3: 58 (1907). För att tåla vid en omplantering måste barrväxterna alltid förflyttas med jordklump. HantvB I. 3. 1: 341 (1935).
2) (i fackspr.) i utvidgad anv.
a) med avs. på fisk l. fiskrom: förflytta från ett vatten till ett annat. Den fisk, som icke omplanteras i Dammarne kan väl afla, men icke växa. Linné Sk. 378 (1751).
b) med avs. på kultur av mjölksyrebakterier: anbringa i annat näringssubstrat (annan mjölk). LAHT 1896, s. 13. 2NF 26: 77 (1917). —
(I 1) OMPLÅSTRA, -ing.
1) (numera föga br.) lägga plåster omkring l. på (sår o. d.). Dalin (1853). särsk. i utvidgad anv.: bestryka (ett ympställe) med ympvax. Strålenhielm Ymp. 12 (1751).
2) allmännare l. bildl. (med anslutning till om, prep. o. adv. III 10): ägna (ett sår l. en skada, en skadad l. sjuk person osv.) nödiga omsorger (t. ex. gm anläggande av förband), sköta (en åkomma), pyssla om (en sjuk person). Han säger att han fått ”en åkomma i bröstet som väl snart går öfver, men dock är besvärlig .. och behöfver omplåstras”. 3SAH 51: 233 (c. 1847). Allt vad vi hade av förbandsartiklar och helande salvor .. gick åt och räckte ej närmelsevis till omplåstringen av alla de skadade. Schultze KanadPrär. 100 (1931). —
(III 7) OMPLÖJA, -ning. plöja (jord) på nytt (ss. ett led i dess bearbetande). Vid Maji månads slut kunde åkren fierde gången omplöjas. Broocman Hush. 2: 14 (1736). Hellström NorrlJordbr. 229 (1917). —
(III 7) OMPOLERA, -ing. (för förbättring) polera (ngt) på nytt. Weste (1807). Landsm. XVIII. 1: 24 (1912). —
(III 7) OMPOLLETTERA, -ing. pollettera (ngt) på nytt (till annan plats). Almqvist Comfort 136 (1913). —
(I 21, 25) OMPRATA. (†) tala (mycket l. skrytsamt) om (ngn l. ngt). Bilderne (av förfäderna), som de (dvs. de andryga) så mycket omprata och storliga sig förhäfva utöfver. Lundberg Paulson Erasmus 109 (1728). En tysk (konstnär), Knaus, ompratad (dvs. i ropet) för dagen. Wennerberg Bref 2: 165 (1852). —
(III 7) OMPREPARERA, -ing. (för förbättring) preparera (ngt) på nytt. SPF 1851, s. 61. PT 1904, nr 168 A, s. 3. —
OMPRESSA, -ning.
1) (i fackspr.) till I 1, III 1: förse (ngt) med en betäckning l. ett hölje som pressas däromkring; vanl. med bestämning inledd av prep. med. (Koppartråd) ompressad med bly eller armerad med jern. SFS 1897, nr 64, s. 35. TT 1899, M. s. 63. jfr bly-ompressad.
2) till III 7: (för förbättring) pressa (ngt) på nytt. Murberg FörslSAOB (1791). Holmberg Artill. 2: 112 (1882). —
(I 25) OMPROCESSAD, p. adj. jur. om rättsförhållande o. d.: som är föremål för process. 2NF 22: 314 (1915). —
(III 7) OMPRÄGLA, -ing. med avs. på mynt o. d.: förse (mynt) med en annan prägel; äv. bildl.; jfr ommynta. 2RARP 2: 471 (1723). 2NF 19: 151 (1913; bildl.). —
OMPRÖVA, -an (†, VDAkt. 1689, nr 1052, Porthan BrCalonius 370 (1797)), -ning. (om- 1669 osv. åm- 1703)
1) [jfr fsv. umpröva sik, betänka sig] (numera mindre br., se dock slutet) till I 16: (noggrant) undersöka l. granska (ngt); numera bl. med avs. på ngt abstrakt (t. ex. en tanke, ett förslag, ett sakförhållande l. rättsförhållande): bedöma (ngt), taga (ngt) i övervägande. I, som dher på orten tillstädes varande, kan vida bättre åmpröfva och uhtspeculera, på hvadh sätt sådant också dher alt låter sättia sigh i Praxin. Carl XII Bref 297 (1703). Sundén (1887). särsk. (fullt br.) ss. vbalsbst. -ande o. -ning (förr äv. -an). Taga ngt i l. under omprövning l. omprövande. Underställa l. underkasta (förr äv. hemställa) ngt ngns omprövning l. omprövande. Lämna l. hänskjuta (förr äv. underställa l. hemställa l. underkasta) ngt till ngns omprövning l. omprövande, förr äv. stå till ngns omprövande. Skulle någon twist Modren (i egenskap av förmyndare) emellan och Fränderne upwäxa, stånde thetta til Rättens ompröfwande. Schmedeman Just. 573 (1669). Jag lämnar til edert ompröfvande, högtärade herre, om detta icke vore ett ämne värdt at taga i betänckande. SvNitet 1738, nr 10, s. 5. Bland de ärenden, som komiterade hafva att taga under ompröfning, må anmärkas följande (osv.). KrigVAH 1888, s. 179. HT 1918, s. 114 (: hänskjuta .. till Englands omprövning).
2) (†) till I 26: efter prövning fatta beslut om (ngt); besluta (ngt). VDAkt. 1686, nr 29. At Häradshöfdingen och Häradsrätten kunna låta efterse om det utsynte Timret och Byggningsvirket blifvit användt til den ompröfvade byggnaden eller Reparationen. LandtmFörordn. 116 (1734).
3) till III 7: pröva l. undersöka (ngt) på nytt; nästan bl. ss. vbalsbst. -ande o. -ning. LAHT 1903, s. 381. Ompröfning af icke godkändt material och materiel må tillåtras. SFS 1906, Bih. nr 21, s. 4. särsk. med avs. på ngt abstrakt: taga under förnyad undersökning l. granskning l. omprövning (i bet. 1). Forssell Stud. 1: 94 (1871, 1875: ompröfning). (Det är) orimligt att begära att kommissionen skall börja om från början och göra en omprövning av sina premisser och slutsatser. SvD(A) 1935, nr 185, s. 4. —
(III 1 b) OMPUSSA, -ning. (vard.) grundligt pussa (ngn). Lindqvist Dagsl. 2: 153 (1900). Prostinnan kringklappades och ompussades. Bergman Hancken 20 (1920). —
1) (ngt vard.) till III 10: ägna (ngn) öm l. omsorgsfull vård. Han blef väl ompysslad under sjukdomen. Murberg FörslSAOB (1791). Jensen Carlé Amer. 68 (1920).
2) (†) till III 10 b: uträtta l. ombestyra (ngt). När alt (dvs. arbetet i ladugården) är så syslat Och vähl ompuslat. Bjugg Huussp. A 8 a (1697). —
(I 1, III 1) OMPÄLSAD, p. adj. (numera mindre br.) insvept i pälsvärk o. d., påpälsad. Vara väl ompelsad. Murberg FörslSAOB (1791). jfr (†): Skrymt-Vargen är skienheligt ompälsad, och syns med sin ärbara svans så täck som en Ängelsk vädur. Dalin Arg. 2: 347 (1734, 1754). —
(III 5) OMRAFSA. (vard.) röra i (ngt) så att det kommer i oordning. Få allting genomsökt och omrafsat i tullen. Östergren (1933). —
(I 1) OMRAMA, -ning.
1) anbringa en ram omkring (ngt), omsluta (ngt) med en ram; vanl. mer l. mindre oeg. l. bildl. Enkelt eller rikt omramade fönster. Hahr ArkitH 411 (1902). Ett 30-tal av .. (dikterna) omramade skalden med en prosaberättelse, vilken (osv.). NoK 116: 109 (1933).
2) om sak: bilda en ram omkring (ngt); vanl. mer l. mindre oeg. o. bildl.: omge, omfatta. Melin Huml. 58 (1882). Det lilla ljusa, blomlika ansiktet, omramat av massor av nästan vitt hår. Martinson Kvinn. 153 (1933).
3) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv., om ngt varmed ngt omramats resp. om ngt som omramar ngt; vanl. mer l. mindre oeg. l. bildl. Langlet Husm. 812 (1884). Dörr- och fönsteröppningar och deras omramning. Hahr ArkitH 335 (1902). Den liturgiska omramningen för predikan. KyrkohÅ 1928, s. 252. —
2) om sak: omge l. omsluta l. omrama (ngt). (Nordeuropa) består af ett stort stycke arkaisk mark, omrandadt af flacklagrade paläozoiska sediment. Kjellén SvGeogr. 173 (1900). —
(III 5) OMRANGERA, -ing. omflytta (ett antal föremål); anbringa (ett antal föremål) i annat läge i förh. till varandra; särsk. järnv. i fråga om rangering av järnvägsvagnar på bangård. En liten omrangering af möblerna i rummen. Ljunggren Resa 42 (1871). Vid större trafikcentra .. pläga .. vissa spårgrupper .. anläggas för ordnande och omrangering af godsvagnarna. 2NF 22: 1002 (1915). —
(I 1) OMRANKA, v. (i poesi l. vitter stil) omge l. omsluta (ngt) i form av en ranka l. rankor. De kommo till en liten koja, omrankad af humla och omsurrad af bin. Knös Elfv. 47 (1852). Östergren (1933). —
(III 7) OMRAPPA, -ning. (för förbättring) rappa (ngt) på nytt. Nyrén Charakt. 131 (1780). Karaktersbyggnaden var sig temligen lik, men hade blifvit omrappad. Topelius Vint. III. 2: 91 (1897). —
(III 7) OMREDIGERA, -ing. (för utgivning) omarbeta (en skrift o. d.) gm att ge dess innehåll en (delvis) annan uppställning, utesluta l. tillägga olika partier l. avfatta olika partier på ett annat sätt. SvT 1852, nr 229, s. 2. Sålunda fingo prästerna .. tillbaka sin skrivelse med uppmaning att omredigera den. SvRiksd. I. 4: 102 (1932). —
(III 7) OMREGISTRERA, -ing. registrera (ngt) på nytt (på annat sätt). TT 1896, Allm. s. 44. Att fartyget skall omregistreras som nytt. UtkLagLuftf. 5 (1920). —
(III 7) OMREGLERA, -ing. reglera (ngt) på nytt (på annat sätt). Ahlman Suppl. (1883). Express-injektorerna .. arbeta fullkomligt automatiskt, så att vattentilloppet icke behöfver omregleras vid varierande tryck. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 73.
(I 21) OMREKLAMERAD, p. adj. som man gjort reklam för, uppreklamerad. Karlgren BolsjevRyssl. 289 (1925). —
(I 2 b, III 2 b) OMRESA, r. l. f. (†) handlingen att resa omkring (ngnstädes). 3SAH 43: 282 (1670). Schück VittA 4: 411 (i handl. fr. 1740). —
(III 2 b) OMRESA, v. (†) resa omkring (ngnstädes). PJAngermannus PMagni B 2 b (1605). Handelsmannen ifrån Vexiö Stad Gustaff Haraldzson, som med kram omreser. VDAkt. 1723, nr 121. —
OMRIDA, -ning. (om- 1561 osv. um- 1540)
1) (†) till III 2 b: rida omkring (ngnstädes); äv. tr., med avs. på häst. RA I. 1: 287 (1540). VDBötB 1638, s. 281 (tr.).
(III 7) OMRIGGA, -ning. sjöt. rigga (ett fartyg) på nytt (på annat sätt). SD(L) 1895, nr 236, s. 8. En i Tromsö förhyrd, till skonert omriggad kanonbåt. 3SAH 16: 420 (1902). —
(III 4 a) OMRIKTA, -ning. ge (ngt) en annan riktning, inrikta (ngt) på annat sätt; särsk. med avs. på skjutvapen. Omricktad Canon. Murberg FörslSAOB (1791). InfRegl. 1945, 1: 76.
Spoiler title
Spoiler content