SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORSELJ orsäl4j, r. l. f. l. m., äv. ORSEILLE orsäj4, r. l. f.; best. -en; förr äv. ORSILJA (orsi´lja Weste), r. l. f.; best. -an; pl. (om växterna) -or.
Ordformer
(orseille 1788 (: Orseille-färgen)—1944. orselj (-ellj) 1796 osv. orsilia 1797. orsilja 1756—1847)
Etymologi
[jfr holl. orseille, t. orseille; av fr. orseille, ä. fr. orchel, orcheil, ursolle (ffr. orsolle); jfr it. orcella, oricella, oricello orciglia, ävensom nylat. orsella, eng. orchil(la); av ovisst urspr.; snarast sammanhörande med lat. urceolus, litet krus (jfr lat. herba urceolaris (Plinius), växt använd för skurning av krus), diminutivavledn. av urceus, (vatten)krus (jfr URNA)]
(i fackspr., i sht om ä. förh.) (vanl. rött l. violett) färgämne som framställes av vissa lavarter; särsk. om dylikt färgämne berett av arter av lavsläktet Roccella DC. (som bl. a. förekommer i medelhavsländerna o. på Kanarieöarna), särsk. av laven R. tinctoria DC.; förr äv. om själva lavarterna, särsk. om R. tinctoria; jfr LACKMUS, PERSIO. PH 6: 3997 (1756). Berzelius Kemi 5: 617 (1828). Wikström ÅrsbVetA 1831, s. 138 (om R. tinctoria). Orselj. .. Salufördes (förr) i krukor och hade formen av en grötlik brunviolett massa av urinös lukt. Sahlin SkånFärg. 176 (1928). Numera användes orselj blott sällan i färgerierna, ty den har utträngts av de konstgjorda organiska färgämnena. Kjellander FärghVaruk. 281 (1944).
Ssgr: A (i fackspr., i sht om ä. förh.): ORSELJ-BAD. lösning av orselj; jfr färg-bad. Åkerman KemTechn. 2: 305 (1832). —
-EXTRAKT. [jfr t. orseilleextrakt] koncentrerad lösning av orselj; jfr extrakt 2. Åstrand (1855). —
-FABRIK. fabrik för framställning av orselj. IT 1790, nr 43, s. 5. —
-FÄRG. (orselj- 1788 osv. orselje- 1829) om orselj ss. färgämne; äv. om färgnyans som erhålles gm färgning med orselj. Hjelm PVetA 1788, s. 35. Westring SvLafv. 2: 88 (1805; om färgnyans). —
-FÄRGAD, p. adj. färgad med orselj; äv.: som har orseljens färg. Westring SvLafv. 2: 25 (1805). —
-KARMIN. [jfr holl. orseillekarmijn, t. orseillekarmin] ett slags orselj(extrakt). Ekenberg (o. Landin) 377 (1890). Kjellander FärghVaruk. 281 (1944). —
-LAV. om lavar varav orselj framställes; numera bl. (föga br.) om (arter av) släktet Roccella DC., särsk. R. tinctoria DC. VetAH 1791, s. 133 (om Ochrolechia tartarea (Lin.) Mass., örnlav). Almström KemTekn. 2: 366 (1845; om R. tinctoria). Fries Ordb. (c. 1870; om släktet Roccella). —
-LÖSNING. jfr lösning, sbst.2 4. AHB 123: 100 (1885). —
-MOSSA, r. l. f. (†) = -lav. IT 1790, nr 43, s. 8. —
-RÖD. som har samma röda färg som orselj. Westring SvLafv. 2: 88 (1805).
B (†): ORSELJE-FÄRG, se A.
Spoiler title
Spoiler content