SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAJROCK paj3~rok2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(paj- (-ai-, -aij-, -ay-) 16741927. paje- (-aij-) 16751722. pie- 1674. — Se för övr. ROCK)
Etymologi
[sv. dial. pajrock, pajerock; av lt. peirok, peyrock; jfr lt. pijrok, pierock, ävensom holl. pijrok, mnl. pijenroc; av PAJ, sbst.4, o. ROCK]
(utom om ä. förh. numera bl. ngn gg arkaiserande l. bygdemålsfärgat) vid (kappliknande) överrock; kapprock; särsk. om dylik rock tillhörande äldre militär mundering (jfr BULLFÅNG, PALTROCK); äv.: gammal (sliten) rock; äv. bildl. BoupptSthm 4/12 1674, Bil. At Under-Officerarne sjelfwe måste förskaffa sig Paij-rockar eller Kappor. LMil. 3: 391 (1694). Rese kläder, bestående af Paj Råckar västar och byxor. KlädkamRSthm 1727, s. 144 (åt pager). Dalin (1855; om gammal sliten rock; vard.). Nu lägger marken av sin gråa vadmals pajrock. Karlfeldt Hösth. 12 (1927). — jfr POLEMITS-, TYGS-, VADMALS-PAJROCK.
Spoiler title
Spoiler content