publicerad: 2009
TYG ty4g, sbst.2, n.; best. -et; pl. = (G1R 24: 143 (1553: sijdentyg) osv.) l. -er (Stiernman Com. 3: 502 (1667) osv.)
Ordformer
(thi 1583 (: sÿdenthi). ty 1558 (: Rysse ty)–1565 (: sidenty Cammarenn). tyg (-ij-, -ÿ-, -yy-, -gh) 1541 osv.)
Etymologi
[jfr motsv. anv. av d. tøj, nor. bm. ty, nor. nn. ty, tøy; etymologiskt identiskt med (o. utgående från bet. 3 av) TYG, sbst.1]
(i sht till kläder l. hemtextilier l. möbelklädsel l. emballage o. d. använd) av två (vanl. mot varandra vinkelräta) trådsystem bildad (tunnare) vävnad; äv. i ngt oeg. anv., om gm stickning l. filtning l. tuftning o. d. framställt textilt material; äv. dels: tygsort, dels i individuell anv.: tygstycke; förr äv. dels (koll.) om kläder, dels motsatt: siden l. kläde. Tyg av bomull, linne, polyester. Rutigt, randigt, blommigt tyg. Räcker 4 meter tyg till en långklänning? Een quinna skal icke bära manz tyygh, och en man skal icke dragha quinno klädher vppå. 5Mos. 22: 5 (Bib. 1541; Bib. 1999: mansdräkt); möjl. ssg. Sjelfwa Tröjan, då den är af kläde, kan .. kantas och förses med en rad Litsqward innan för knapp-hålen; Men då den är af tyg, brukas icke kantning. UnderrMansKläd. A 3 b (1778). Al ting är sig olikt nu, / Andra tyger, andra seder; / Tunna tafter, liten heder / Så hos Flicka som hos Fru. Lenngren (SVS) 2: 154 (1795). Tyg till ett bluslif. Wägner Norrt. 5 (1908). Det är ej lämpligt att låta bröd ligga länge inlagt i duk, ty tyg drar åt sig fuktighet och ger brödet dålig smak. StKokb. 14 (1940). De båda tygerna, som skall sys ihop, lägges över varandra, så att det undre tygets kant kommer att ligga ca 6 mm utanför det övre tyget. HbHusqvSickSackSym. 44 (1953). Pallen .. har en ovansida klädd med tyg i mörka färger och inslag av guldtråd. Stensdotter ArnesKiosk 138 (2004). — jfr ASTRAKAN-, BALLONG-, BOMULLS-, BOTTEN-, BRILJANT-, DANZIGER-, DIAGONAL-, DUK-, EMBALLAGE-, FABRIKS-, FODER-, GARDIN-, GAS-, HEMSLÖJDS-, JUTE-, KADETT-, KLÄNNINGS-, KOSTYM-, LINNE-, LÄRFTS-, MÖBEL-, OLJE-, PANTALONGS-, PRESS-, PURPUR-, RASK-, RESÅR-, SAMMETS-, SEGEL-, SIDEN-, SILVER-, SKJORT-, SLÖJE-, SOFF-, SOMMAR-, SPARLAKANS-, STRETCH-, SYNTET-, SÄCK-, TRIKÅ-TYG m. fl.
Ssgr: A: TYG-AFFÄR. affär för försäljning av tyg(er); jfr textil-affär. I stadsdelen Paddington har i går afton Whiteleys jättelika varulager och tygaffär brunnit. HforsD 11 ⁄ 8 1887, s. 2. —
-APPLIKATION. applikation (se d. o. I 3 b). Garnityrremsa med tygapplikation till garnityr å klädningar etc. Freja 1875, s. 58. —
-BAL. tygpacke; jfr bal, sbst.2 1. Heidenstam Folkung. 1: 13 (1905). På hyllorna ligger många hundra tygbalar och tusentals tygprover, de flesta i murriga toner av grått och blått. TurÅ 1988, s. 155. —
-BAND.
2) i sht bokbind. bokband av tyg; jfr band, sbst.1 16. Lärfts- och andra enklare tygband. AHB 111: 50 (1882). —
-BESPARANDE, p. adj. som sparar tyg. Det är i vissa fall synnerligen tygbesparande att lägga några av mönstren upp och ned d. v. s. i varandra. MärthaskolHb. 55 (1941). —
-BLOMMA. (tyg- 1838 osv. tygs- 1847–1851) av tyg tillverkad blomma. Hos undertecknad finnes till salu .. franska tygblommor. LdVBl. 1838, nr 17, s. 4. Bondhustrurna kom åkande med urblekta tygblommor i sina hattar ovanför de allvarliga, skrynkliga ansiktena. Lundkvist FlodHav. 81 (1934). —
-BLÖJA. blöja av tyg. Jag möter allt fler föräldrar som använder tygblöjor till sina barn. RådRön 1989, nr 2, s. 11. —
-BOLL. boll av tyg; särsk. motsv. boll 1 e. (Gravyr)Plåten infärgas med fet färg med tillhjälp af tygbollar (tamponger). 2NF 8: 1008 (1907). —
-BOM. vävn. jfr bom, sbst.1 2 d. Nyrén KlädFabr. 138 (1783). När en viss längd tyg vävts, får denna och hela varpen matas framåt, vilket vanligen sker genom att vrida på tygbommen, å vilken det färdiga tyget upplindas, sedan det böjts nedåt över bröstbommen. Kjellstrand TextVaruk. 75 (1940). —
-BOTTEN. särsk.: botten (se d. o. II 1 b) av tyg ss. underlag för broderi; jfr botten-tyg 2. ”Snårsömmen”, hvars stygn ligga i raka trådar tätt intill hvarandra och hvilken utföres i kulört och chateradt silke på tät tygbotten. MorgBl. 7 ⁄ 12 1876, s. 1. —
-BREDD. bredd hos tyg. Tvänne mindre tillskärningsmönster, hvilka afse vanlig och dubbel tygbredd. Freja 1873, s. 57. —
-BUBBLA. (tygs- 1839) (numera bl. tillf.) särsk. om pösigt veck o. d. hos klädesplagg; jfr bubbla, sbst. 2. Balklädningarne hafwa ej mera ärmar, eller rättare blott en liknelse af ärmar, bestående af en liten tygsbubbla under axeln som omhöljer armwecket. ÅboUnderr. 1839, nr 6, s. 4. —
-BUNT. (tyg- 1908 osv. tygs- 1776) tygpacke. Fréville Söderh. 1: 83 (1776). Många av lagrets tygbuntar är beställningsarbeten: några ska bli till nya gardiner och en till kyparevästar på en nyinredd restaurang. Form 1951, s. 39. —
-BYXA. (tygs- 1777–1793) i sht i pl.: byxor av tyg; jfr tygs-permissioner. Swart Råck och wäst med nya tygs byxor. BoupptVäxjö 1777. —
-DOCKA. docka av tyg; jfr lapp-docka, tras-docka. I ett snöre tvärs öfver bröstet bar han en rad små tygdockor, som han vid fester trädde upp på fingrarna och lekte med. Heidenstam Folkung. 2: 9 (1907). —
-HATT. (tyg- 1820 osv. tygs- 1808–1841) hatt av tyg. Alla sorter moderna Fruntimmers Flät- Wäf- och Tygshattar förfärdigas .. uti Huset N:o 124 wid Kindstugugatan. DA 1808, nr 44, Bih. s. 4. —
-JACKA. (tyg- 1950 osv. tygs- 1669–1781) jacka av tyg; jfr -kappa, -rock. BoupptSthm 1669, s. 1334. Han är klädd i en sandfärgad eller beige tygjacka. Expressen 30 ⁄ 10 1992, s. 8. —
-KANOT. (numera bl. tillf.) kanot tillverkad av kraftigt tyg spänt över en stomme av trä o. d. En god kanot af trä kan knappast erhållas under 250 kronor. Billigare ställer sig en tygkanot, hvilken af bästa slag torde kunna erhållas för omkring 100 kronor. TurÅ 1892, s. 85. —
-KAPPA. (tyg- 1834 osv. tygs- 1659–1669) särsk.: kappa (se kappa, sbst.1 1) av tyg; jfr -jacka, -rock. BoupptSthm 1680, s. 167 a (1659). En tung brun tygkappa som var utsökt fint sydd. Adlerbeth Shaw Nattarb. 135 (1976). —
-KLÄDSEL. klädsel (se d. o. 4) av tyg. Fasta, stoppade sitsar och även ryggar började under 1600-talets andra hälft bli vanliga inom ståndskulturen, till en början med skinnklädsel, sedan även med olika slags tygklädslar. Erixon Möbl. 2: XXXI (1926). Skön och smakfull är .. tygklädseln (i bilen) som känns varm och välkomnande även kalla vintermorgnar. DN 27 ⁄ 12 1997, s. D5. —
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. (tyg- 1834 osv. tygs- 1662–1855) (numera bl. mera tillf.) klänning (se d. o. 2) av tyg; förr äv. om mansdräkt av tyg (jfr klänning 1). En porslinsdocka med tygklänning och rosetter i håret. Iag beer .. farkiär wille sända meig dän tÿgs kläningen som ligger i kåfferten så framt dät kan skee med greffue bengts fölie hitop. Ekeblad Bref 2: 295 (1662; rättat efter hskr.). —
-KNAPP. tygklädd knapp. Tygknappar med jernskållor, slagna i machin. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 60. —
-KÄNGA. (tyg- 1847 osv. tygs- 1824–1851) (i sht förr) känga (med ovandel) av tyg; jfr -sko. En swart Tygs-Känga är upphittad på Kongl. Djurgården, hwilken kan igenfås på Dagl. Alleh. Kontoret. DA 1824, nr 168, Bih. s. 3. Tygkängorna av satin voro .. för kalla. Linder Tid. 57 (1924). —
-LAGARE. (i fackspr.) FörtArbetTextilf. 2 (1909). Tyglagare. Syr i trådar som fattas i vävmönster; byter ut felaktiga trådar samt avlägsnar knutar, trådändar m m. NordYrkesklassif. 115 (1978). —
-LAGER.
1) jfr lager, sbst.3 1. På det att icke tyglagren skola förskjuta sig, brukar man försticka med överkast. Sömnadsb. 29 (1915).
2) lager (se lager, sbst.3 2) l. upplag av tyg(er). Företagaren, som ägde ett tyglager .. begagnade sig .. av förläggaresystemet. Dædalus 1946, s. 85. —
-LAGERSKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -lagare. Key-Åberg TextilNorrk. 19 (1896). Med noppsax och lagnål gick tyglagerskorna över tyget. Noppor skulle noppas bort och trådar sys i där de fattades. TurÅ 1988, s. 181. —
-LAPP. (tyg- 1800 osv. tygs- 1822) lapp (se lapp, sbst.3 1); jfr -bit, -slamsa, -stycke, -trasa. Ödmann MPark 42 (1800). Genom en kraftig strykning i stavens längdriktning med en hartsad tyglapp alstras i staven en stående longitudinell våg. Bergholm Fys. 4: 71 (1957). —
-LIST. (numera mindre br.) tygremsa l. tygband (se d. o. 1) (jfr list, sbst.2 4); särsk. om bårhängsle (jfr list, sbst.2 4 a β). Svensson SkånFolkdr. 250 (1935). De sänkte kistan och bärarna halade opp de svarta tyglisterna efteråt. Lo-Johansson Gen. 534 (1947). —
-MUFF. (tyg- 1881 osv. tygs- 1669) särsk. (†) muff (se muff, sbst.1 1) av tyg. BoupptSthm 1669, s. 1703. En kort pelerin med shawlkrage och öfverensstämmande tygmuff. Freja 1881, s. 153. —
-MÖSSA. (tyg- 1842 osv. tygs- 1678) mössa av tyg. BoupptSthm 1678, s. 692 b. Tygmössorna hade .. bräm, som kunde fällas ner. Svensson SkånFolkdr. 201 (1935). —
-NAMN. benämning på tyg(sort). Tygnamn ha .. från gammalt hos oss varit neutra. 3SAH 6: 313 (1891). —
-PRESSARE. person som yrkesmässigt pressar tyg(er); jfr pressare 1. Holmberg 2: 486 (1795). Tygpressare som maskinpressar tyg i pressmaskin. NordYrkesklassif. 115 (1978). —
-PROV. tyglapp som utgör prov (se d. o. 5). WoJ (1891). På hyllorna ligger många hundra tygbalar och tusentals tygprover, de flesta i murriga toner av grått och blått. TurÅ 1988, s. 155. —
-PUNG. (numera bl. mera tillf.) pung av tyg; jfr -påse. KKD 10: 57 (1707). Japanerna begagna stundom (för förvaring av elddon) en tygpung med en snodd, som rullas om några gånger. Fatab. 1916, s. 227. —
-PÅSE. jfr -pung. Fröet bör aldrig förvaras uti fickorna, utan i en liten tygpåse, som är bunden omkring lifvet. Haller o. Julius 179 (1908). —
-REMSA. (tyg- 1873 osv. tygs- 1795–1824) remsa av tyg; jfr -band 1, -list. En korg, som var beprydd med smala tygs-remsor af åtskillige färgor. Landell Bligh 177 (1795). Inslaget (till trasmattor) består av 2–3 cm. breda tygremsor. Varulex. Beklädn. 290 (1945). —
-ROCK. (tyg- 1840 osv. tygs- 1669–1786) (numera bl. mera tillf.) jfr -jacka, -kappa o. tygs-pajrock. 1 g(amma)l tygs Råck söndrigh. BoupptSthm 1669, s. 1408. De där typerna som iklädda vita tygrockar och foliepapper gör pantomimteater om jordens undergång. Expressen 2 ⁄ 5 1997, s. 57. —
-RULLARE. (numera föga br.) vid textilfabrik: person med uppgift att linda upp tyg på rulle; jfr rullare 1 d. FörtArbetTextilf. 4 (1909). NordYrkesklassif. 276 (1978). —
-RULLE. jfr rulle, sbst.3 3, o. -packe. Ofta gick .. (knallen) till fots med stora tygrullar på ryggen, täcken och ylleschalar på armen. Sandström NatArb. 1: 184 (1908). —
-RYSCH. (†) rysch av tyg. (Kjolen) prydes af en mycket bred volang, som garneras med tygrycher, kantade med blonder. NJournD 1860, s. 29. —
-RÄCKA. (numera bl. tillf.) räcka (se räcka, sbst.1 II 1) av tyg. Tygräckorna äro med kanten hakade på klaverkrokar på den övra fasta och den nedra flyttbara rambalken. Sahlin SkånFärg. 67 (1928). —
-SANDAL. sandal (med remmar l. ovandel) av tyg; jfr -sko. Spanska tygsandaler med repsulor. Enckell o. Claesson Trub. 33 (1932). —
-SIL, sbst.2 (sbst.1 se tyg, sbst.1 ssgr). sil av tyg. När honungen är slungad silas den. Härtill används särskild honungssil, som finns att köpa hos redskapsfabrikant. Vill man ha verkligt ren honung används tygsil. Sonesson BöndB 394 (1955). —
-SJOK. om större tygstycke; särsk. om del av klädesplagg; jfr -skynke. Hon lät de dyrbara tygschoken glida från skuldrorna. Bergman Chef. 15 (1924). —
-SKAFT, sbst.2 (sbst.1 se tyg, sbst.1 ssgr). på skodon; jfr skaft, sbst.1 I 5 c. Små lackkängor med tygskaft. Cederschiöld Artist. 83 (1915). —
-SKO. (tyg- 1759 osv. tygs- 1771–1847) sko (med ovandel) av tyg; jfr -känga, -sandal. Acrelius NSv. 363 (1759). (Sköterskan) var klädd i blå tygskor och en bakknäppt vit rock. Wahlöö Stålspr. 30 (1968). —
-SKYNKE. skynke av tyg; jfr -sjok. Afröjningen af jorden tillgick så, att araber af alla åldrar krafsade den med naglarna i tygskynken, som de sedermera buro ner till Nilen. Adelsköld Dagsv. 4: 198 (1901). —
-SKÄRM. skärm (se d. o. 1 b) av tyg; särsk. om skärm dels på lampa, dels på huvudbonad (jfr skärm 1 b γ). Herr-Mössor .. Af prima marinblått kläde, med tygskärm. PriskurLeja 1895–96, s. 5. Några bleka, randiga tygskärmar var uppsatta kring den ena tantens säng. Rådström Mån. 203 (1989). Vägglamporna med röda tygskärmar är från Svenskt Tenn. DN 28 ⁄ 10 2004, s. A17. —
-SLAG. tygsort. Berg Handarb. 162 (1874). Alla beskrivningar betona att vadmalen var det vanligaste tygslaget i äldre tid. Budk(Brage) 1924, s. 71. —
-SORT. sort av tyg; jfr -art, -slag. PH 6: 3932 (1756). Jag anser att .. skötselråd ska finnas insytt i de kläder .. som saluförs, därför att det finns så oändligt många olika tygsorter och kvaliteter. Expressen 5 ⁄ 7 2005, s. 5. —
-STRUMPA. särsk. (förr) strumpa (se d. o. 1) av tyg; ofta motsatt: stickad strumpa. Tygstrumpor äro äldre än de stickade strumporna och ha en gång efterträtt fotlapparna av tyg. Svensson SkånFolkdr. 222 (1935). —
-STRUT. strut av tyg; särsk. motsv. strut, sbst.2 1 b α. Skall garneringspåse av tyg med garneringstratt användas, så är det synnerligen fördelaktigt att klä tygstruten invändigt med en bit smörpapper, lätt virat som en strut. StKokb. 102 (1940). —
-STUV. stuv (se stuv, sbst.1 1). En skinnwäska med diwerse siden- och bomullsdukar, tygstufwar m. m. Vasabl. 1864, nr 32, s. 3. —
-STYCKE. (större) tygbit. Modée FruR 83 (1738). Långa, av tusentals smala tygstycken hopsydda gobelänger. Anderson Brev. 233 (2004). —
-SUDD. (numera bl. tillf.) jfr sudd, sbst.2 1, 2. Alldeles förkastligt är att låta barn suga på tygsuddar o. d., hvilka ej kunna hållas rena. 2NF 19: 456 (1913). —
-TAPET. tapet (se d. o. 1 b, 3) av tyg. För tapeter af tyg uppsättes tapetlister och underväf, ofvanpå hvilka tygtapeterna spännas, men aldrig klistras. Rothstein Byggn. 520 (1859). Bruket av tygtapeter hade inom de högre klasserna utvecklats till största lyx, och under 1600-talets förra del hade i Danmark utfärdats förordningar i syfte att stävja detta oerhörda slöseri med siden, sammet och dyrbart kläde. Collin GVävn. 108 (1928). —
-TRASA. trasa (se trasa, sbst. 1); jfr -lapp, -slamsa. Från Norge bekom museet .. en ”trylledukke”, bildad av en hoprullad tygtrasa, funnen i Vaage kyrka i Gudbrandsdalen. RedNordM 1919, s. 18. —
-TRYCK. (teknik för) tryckning av mönster på tyg, textiltryck; äv. konkret, om resultatet; jfr -tryckning. AHB 56: 42 (1871). Tygtrycket med stämplar eller schabloner är en arbetsbesparande och ur estetisk synpunkt väl lämpad teknik för textil mönstring. StSyHandarbB 8 (1972). Bilder, tygtryck och affischer har vävts in i mosaiken. Sydsv. 23 ⁄ 3 2008, s. C12.
-TRYCKARE. textiltryckare. Lind 1: 1869 (1749). En uppsättning tryckstockar .. sådana som kringvandrande tygtryckare använde, då de gingo från gård till gård och tryckte mönster på hemväfda tyger. RedNordM 1909, s. 21. —
-TRYCKERI1004, äv. 3~002. (i sht förr) konkret: inrättning för tryckning av tyger; förr äv. abstr.: tygtryckning. Dalin (1855). Det första mer kända tygtryckeriet i vårt land grundades av Jonas Alströmer år 1724 i Alingsås. StSyHandarbB 27 (1972). —
-TRYCKNING. (numera bl. mera tillf.) handlingen att trycka mönster på tyg, textiltryck; jfr -tryck, -tryckeri. Jungberg (1873). Färgargården i Norrköping har utökats med två byggnader av vilka den ena inrymmer butik eller godsbod .. samt rum för tygtryckning. Fatab. 1933, s. 285. —
-VÅD. (tyg- 1889 osv. tygs- 1851) om längd av tyg (med stadkanter), våd tyg; jfr -räcka. Alla dessa brokiga, hängande tygsvåder af glänsande silke, luftig bomull, fin ull, och alla de blommerade eller rutiga och randiga väfnaderna. SthmModeJ 1851, s. 61. Tabernaklet skall du göra af tio tygvåder; af tvinnadt hvitt garn och af mörkblått, purpurrödt och rosenrödt garn skall du göra dem med keruber på i konstväfnad. 2Mos. 26: 1 (öv. 1893). —
-VÄST. (tyg- c. 1830 osv. tygs- 1683–1832) väst av tyg. BoupptSthm 1683, s. 644 b. Klädes-surtout, gul tygsvest med brokiga moucher och grå pantalonger. MagKonst 1832, s. 88. —
-ÅTGÅNG~02 l. ~20. Berg Handarb. 29 (1873). Linne, bomull, ylle och siden kan väljas som material till broderier. Man bör beräkna tygåtgången generöst. StSyHandarbB 93 (1972).
B (†): TYGS-BLOMMA, -BUBBLA, -BUNT, -BYXA, -FABRIK, -HATT, -JACKA, -KAPPA, -KLÄNNING, -KÄNGA, -LAPP, -MUFF, -MÖSSA, se A. —
-PERMISSIONER, pl. (†) tygbyxor; jfr permission 4. Skräddareräkningen har jag ej ännu fått, men som den lär gå til en 60 d:r, så stiger klädningen, jemte et par tygspermissioner til omkring 400 d:r. MennanderBr. 2: 179 (1768). BoupptVäxjö 1805. —
-RASK. (†) om visst slags rask (se rask, sbst.3); stundom motsatt: ”klädesrask”. Orrelius 304 (1797). —
-REMSA, -ROCK, -SKO, -VÅD, -VÄST, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content