publicerad: 1952
Ordformer
(papay 1786—1788 (: Papayträdet). papaya 1780 osv.)
Etymologi
[jfr eng. papaya, papaw, fr. papaye; av karibiskt urspr.]
(frukten av) det i tropiska länder odlade trädet Carica papaya Lin.; jfr MELON-TRÄD. BBergius PVetA 1780, 1: 101. Pumpliknande, saftdrypande guldgula papayas. Forss VindBlås. 196 (1942).
Ssgr: A (†): PAPAY-TRÄD, se B.
-TRÄD. (papay- 1786—1788. papaya- 1854 osv.) melonträd. Oldendorp 1: 165 (1786). NF (1888). 2NF (1914).
Avledn.: PAPAIN104, n. l. r. l. m. [jfr eng. papain] kem. i melonträdets frukter förekommande pepsinartat ferment som påvärkar äggviteämnen. NF Suppl. (1898). 3NF 13: 1157 (1930). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content