publicerad: 1952
PARALYTIKER par1aly4tiker l. 10302, m.||ig.; best. -n; pl. = l. -lytici -ly4tisi osv.
Etymologi
[till (stammen i) PARALYTISK]
med. person som lider av paralysi (i sht sinnessjukdomen; se PARALYSI 2). Strindberg Dam. 38 (1898). Siwertz JoDr. 341 (1928). —
Spoiler title
Spoiler content