[jfr t. pauperismus, eng. pauperism, fr. paupérisme; ytterst till lat. pauper, fattig, besläktat med FÅ, adj. — Jfr PÅVER]
(i skriftspr.) i en större befolkningsgrupp rådande armod, utbredd svår fattigdom; äv. bildl., i fråga om andligt liv. SvLittFT 1836, sp. 597. Föräldrarne (till barnen vid de engelska fabrikerna) äro uti ett tillstånd af uselhet, .. för hvars betecknande man måst bilda ett nytt vetenskapligt namn: pauperism. Sefström PVetA 1841, s. 27.GHT 1945, nr 234, s. 9 (bildl.).
